Östersjön mår dåligt och det beror till stor del på människors aktivitet på land. En kärnfråga är därför att nå ut med kunskap om hur allmänheten behöver förändra sina vanor. Finlandssvenska Marthaförbundet är en organisation som specialiserat sig på den här processen.
– Vi plockar ned forskningen så att den blir lätt att begripa och tillämpa i vardagen, säger Roosa Mikkola projektledare för Marthaförbundets Östersjöprojekt.
Text, bild, video: Camilla Martin, Helena Eriksson, Isa Muotio, Gabriel Säll
En forskare studerar kemikalier i sillbestånd, en annan mäter mikroplaster i vattnet och en tredje mäter mikroberna i en åker. Resultaten är ofta både spretiga och tvetydiga. Sällan kan heller de enskilda forskarna svara säkert på några generella frågor eftersom det hör till forskningens natur att den är en process. Som lekman är det därför omöjligt att dyka in i alla dessa smala studier och förstå vad man ska göra av informationen. Samtidigt är en nyckel till ett friskare hav att kunskapen når ut och påverkar allmänhetens vardagsval här och nu.
– Kemikalier i plasten vi har hemma bidrar exempelvis till kemikaliebelastningen i havet. Det här har man inte pratat så mycket om i Finland än, allmänheten är inte tillräckligt medveten om vardagens påverkan på havsmiljön, berättar Roosa Mikkola som har en bakgrund som marinbiolog och forskningsdykare.
“Över 60 procent av det som påverkar övergödningen kommer från maten som vi väljer.”
Vilka redskap man använder i köket, tvålen som finns i badrummet, kläderna på kroppen
och maten på tallriken påverkar alltså Östersjöns hälsa på ett mer konkret sätt än många har en aning om och Marthaförbundet vill hjälpa till att få till stånd beteendeförändringar.
Cecilia Nyman är doktor i biologi och jobbar inom Marthaförbundets projekt Östersjön 2.0.
– Vi försöker visa på ett enkelt sätt hur allt hänger ihop, från valen i butiken och i
hemmen, och förklara att du som individ faktiskt kan påverka.
Roosa och Cecilia är handplockade till östersjöprojektet utifrån sina respektive specialkompetenser och i styrgruppen sitter forskare och bland annat representanter från myndigheter och organisationer som jobbar med östersjöfrågor. Roosa Mikkola betonar att de som arbetar med projektet aldrig bara utgår från en källa när de tipsar allmänheten om något. De håller tvärtom tvärvetenskaplig koll och har mer eller mindre kontakt med olika relevanta myndigheter, universitet, organisationer.
– Vi som jobbar med detta måste ha koll på alla som arbetar med dessa frågor för att vi ska kunna förstå helheten och förklara för allmänheten.
– Absolut. Vi baserar allt vi säger på forskning, säger Roosa Mikkola.
Något som komplicerar saken är att trots tillgång till samma forskning kan bedömningar av olika experter och olika myndigheter skilja sig åt. Jämför man livsmedelsverkens bedömningar i Sverige respektive Finland märker man exempelvis stora skillnader gällande informationen om Östersjöns strömming.
– I Sverige är man avsevärt mycket striktare med hur mycket strömming som rekommenderas att äta och i Finland säger vi att man kan äta så mycket strömming
man vill med vissa begränsningar. Det är svårt att veta vad de här skillnaderna i rekommendationerna beror på, säger Roosa.
I Sverige rekommenderar alltså Livsmedelsverket barn, unga och fertila att inte äta
strömming mer än 2-3 gånger per år. Finska livsmedelsverket säger däremot att strömming under 17 cm är nyttig mat för alla. Större fiskar har däremot begränsningar. Marthaförbundet hanterar sådana här situationer genom att vara så transparenta som möjligt. Sanningen varierar från tid till tid beroende på forskningens senaste resultat.
– Vissa ämnen kan också ackumuleras över tid och det är i princip omöjligt att veta hur alla ämnen som vi har omkring oss idag påverkar oss om några decennier, säger Cecilia Nyman.
“Idag har många upplevt alger och andra problem med övergödningen, de har sett det själva”
Andra osäkerhetsfaktorer är att det endast finns begränsad information om hur olika kemikalier påverkar varandra när de olika utsläppen blandas ihop i olika former av kemikaliecocktails. Varje ämne kommer att blandas med många andra i havet, i fiskarna och i människokroppen på ett sätt som är omöjligt att förutse.
Samtidigt finns det vissa saker man vet redan nu och som behöver åtgärdas direkt. Det finns inte tid att vänta på alla resultat. Roosa och Cecilia säger att om man som privatperson ska förändra en sak redan idag så menar de att vad vi lägger på
tallriken spelar stor roll.
– Över 60 procent av det som påverkar övergödningen kommer från maten som vi väljer, säger Roosa.
Marthaförbundet anordnar kurser för allmänheten om mat och de är dessutom ute i skolor och föreläser. Förhoppningen är att skolbarnen sedan tar med sig informationen hem till sina familjer så att den sprids underifrån. Ett lite unikt grepp är också Marthaförbundets fiskhanteringskurser som går ut på att lära allmänheten hur man kan ta tillvara mer lokal fisk som ofta är rik på näringsämnen. Idag är 80 procent av all fisk som äts i Finland importerad fisk medan de outnyttjade fiskarterna i Östersjön felaktigt betraktas som skräpfisk.
– Problemet är att många inte har kunskap att hantera fisken som fångas i Östersjön. Vi lär därför ut hur man rensar och lagar goda maträtter av fiskar som mört, lake och brax, berättar Roosa Mikkola.
Cecilia Nyman och Roosa Mikkola upplever att intresset för Östersjön generellt är stort.
Algblomning, badförbud och krympande fiskbestånd har fått allmänheten att vakna. När
Marthaförbundet hade ett liknande Östersjöprojekt för drygt ett decennium sedan förstod befolkningen inte allvaret på samma sätt berättar Cecilia.
– Idag har många upplevt alger och andra problem med övergödningen, de har sett det själva. Vi upplever att människor idag är mer benägna att göra något för att få Östersjön att må bättre.
RECEPTTIPS: Marthornas konserverade mört i tomatsås
Ingredienser
- 150 g passerad tomat
- 10 g salt
- 30 g olja (raps-, oliv- eller annan matolja)
- 20 g ättika
- ca 200 g mörtfilé i bitar
Gör så här
- Blanda alla ingredienser utom fisken till en sås. Häll såsen i en glasburk (fyll cirka en tredjedel av burken). Tryck ner mörtbitarna en efter en in i burken tills den är full. Skruva på locket tätt och ställ i varm ugn, 120 grader. Använd en ugnsplåt, inte galler då burkarna kan läcka!
- Stäng av ugnen efter 2,5 timmar och låt burken stå kvar i ugnen tills ugnen helt har svalnat. Torka av burkarna som har läckt och förvara dem i matförrådet tills det blir dags att äta. En öppnad burk förvaras i kylen och håller flera dagar.
Östersjöns havsforskning visar vägen
Östersjön är ett av de mest undersökta haven i världen. Det är också det marina ekosystem med snabbast uppvärmning. På senare år har det skett många förbättringar, men forskning visar att stora utmaningar återstår.
Östersjön har en yta på 415 000 kvadratkilometer och är därmed större än Finland. Havet har ett genomsnittligt vattendjup på endast 58 meter och ett lågt utbyte med nordatlantens syrerikare vatten. Här har havstemperaturen ökat med drygt 1,3 grader de senaste trettio åren. Temperaturförändringarna har lett till att växtsäsongen förlängts medan vintersäsongen förkortats.
Temperaturhöjningar och syrebrist är faktorer som tillsammans med överfiske och föroreningar bidragit till Östersjöns övergödning och försämrade miljö. Sedan 70-talet har miljöförändringarna följts av forskare och myndigheter från de nio olika länderna som har sina gränser intill havet. Den samlade europeiska forskningen har börjat se Östersjön som en tidsmaskin. Konsekvenserna av de snabba miljöförändringarna i det lilla havet är något som i framtiden även kommer kunna drabba andra större hav.
Vattnet i Östersjön är svagt salt bräckt vatten, det vill säga vatten med högre salthalt än sötvatten men lägre än saltvatten. På grund av att vissa marina arter inte tål låg salthalt så faller vissa arter bort och ersätts successivt av sötvattensarter. Östersjön bildades efter istiden och är bara runt 8000 år gammal, vilket evolutionärt sett är en ung ålder.
Omkring 70 procent av vår planet består av hav. Östersjön hör till ett av de områden där fisket är som mest intensivt i världen. Även om havet är relativt artfattig är det ett produktivt marint ekosystem som bidrar med 1,2 procent av det globala fångstfisket. Fiskeindustrin har varit orsaken till att flera fiskpopulationer minskat. Den intensiva sjöfarten har också bidragit till negativa konsekvenser så som olyckor med oljeutsläpp, vilket påverkar flera marina arter och miljöer.
Även om fiskeindustrin orsakar problem så påverkar även förorening från landbaserade industrier och jordbruk Östersjön negativt. De industriella föroreningarna har lett till att stora mängder mikroföroreningar finns i vattnet och lagras i sediment på botten. Trots en ökad medvetenhet och miljöinsatser för Östersjön påverkas både fiskar, rovdjur och människorna runt Östersjön fortfarande av obalansen i havet.
Källor
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01629778.2021.1989472