Varningsklockorna ringer i Östersjön och jordbruket bär en stor del av skulden. Enligt Anne Antman på Baltic Sea Action Group kan ett specifikt sätt att odla vara svaret. Men vägen dit är lång.
– Vi måste få marken i gott skick om vi ska kunna odla i framtiden, säger Anne Antman.
Ekosystemet i Östersjön är i dag nära en total kollaps. Det råder en nedåtgående spiral av näringsöverskott, överväxtlighet, syrebrist och ett utdöende av arter. Jordbruk och skogsbruk är de värsta miljöbovarna i dramat. De orsakar vad som inom naturvetenskapen kallas övergödning.
Baltic Sea Action Group, BSAG, är en finsk organisation som jobbar för att omforma jordbruket, hjälpa jordbrukare att bli mer miljövänliga och minska övergödningen av Östersjön.
– Det är en nödvändighet att agera, vi måste klimatanpassa jordbruket. Vi måste få marken i gott skick om vi ska kunna odla också i framtiden, säger projektledare Anne Antman på BSAG.
Odlingsmetoden kallas regenerativt jordbruk. På en åker i närheten av Helsingfors Universitet i Finland har sextio odlingsområden plogats upp. Här testas plantering av olika växter för att se vilken kombination av plantor som bäst kan binda näringsämne, och förhindra att de rinner ut i Östersjön.
Med hjälp av ett hav av klöver
När en jordbrukare ska börja använda den här odlingsmetoden testar han eller hon först jordens bördighet.
– Det första man gör när man börjar med regenerativ odling är att rätta till de brister som finns i jorden, säger Anne Antman.
När alla tester är gjorda kan BSAG föreslå hur jordbrukare kan arbeta på bästa sätt, till exempel vilka småväxter som kommer att få jorden att binda så mycket näringsämnen som möjligt och därmed göra jorden bördigare.
De här småväxterna, till exempel klöver, planteras ett par veckor efter att huvudgrödan har satts i jord. Efter att huvudgrödan har skördats lämnas klövern kvar eftersom största delen av näringsämnena rinner ut i havet när marken är bar.
– Det kan hända att vi aldrig når noll utsläpp när det gäller matproduktionen, men då är det viktigt att man odlar på ett sådant sätt att utsläppen blir så små som möjligt, säger Anne Antman.
Att arbeta med regenerativa odlingsmetoder är inte någonting nytt utan har använts i decennier. Markus Hoffman, expert på vatten och växtnäring vid Lantbrukarnas riksförbund, berättar att en stor del av svenska jordbrukare har använt sig av plantering av småväxter för att förbättra jordkvalitén i över 20 år.
– De flesta lantbrukare i Sverige använder regenerativa odlingsmetoder i någon omfattning. Men vi väljer att inte lägga på den etiketten, säger Markus Hoffman.
Kampen om hållbarhet
Det finns fortfarande olika tolkningar bland jordbrukare om vad som faktiskt definierar regenerativa odlingsmetoder. Enligt Markus Hoffman har det i samband med den växande klimatdebatten blivit populärt igen.
– Regenerativ odling som begrepp var ju stort på 70-80 talet och nu har det blivit populärt igen tack vare klimatfrågan. Men det saknar tydlighet.
Begreppet ekologisk odling är o andra sidan väldefinierat. Det innebär att avstå från kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. På BSAG:s hemsida står det ingenting om att helt utesluta kemiska bekämpningsmedel, men att i alla fall försöka minska användningen av dem.
– Det finns inga regler för vad du måste göra och vad du inte får göra som en regenerativ jordbrukare. Man måste se vilka metoder som passar på sin egen gård, säger Anne Antman.
Då en regenerativ jordbrukare ska minska plöjning av jorden kan det enligt Markus Hoffman innebära att mer bekämpningsmedel behövs för att få bukt med ogräset.
– En del av anledningarna till att en bonde plöjer sin åker är ju för att bekämpa ogräs. Och om man slutar plöja får man ofta mera problem med ogräs, då kan det onda kemiska bekämpningsmedlet öka, säger Markus Hoffman.
Men enligt BSAG kan ogräs vara bra. Växterna kan öka den biologiska mångfalden i åkrarna och bli till föda för växtätare. De menar också att fler plantor gör att åkern bättre kan stå emot extremväder.
– Klimatförändringarna orsakar extremväder och utarmade åkermarker kan inte stå emot torka eller långvariga regnperioder, säger Anne Antman.
Priset på Östersjön
En tåligare åkermark är pålitligare och Anne Antman menar att regenerativa odlingsmetoder i det långa loppet därför kan bli billigare än traditionella odlingsmetoder. Bland annat eftersom jordbrukaren kan förlita sig på en stor skörd oavsett väder.
Men Markus Hoffman poängterar att nästan all odling utöver traditionell odling faktiskt är mer kostsam för jordbrukaren.
– Det ser vi med ekologisk odling. Varför är ekologisk mat dyrare i affären? Jo, det är för att det är dyrare för bonden att odla på det sättet och det är samma sak med regenerativ odling.
I slutändan menar Markus Hoffman att det inte är upp till jordbruksindustrin om regenerativ odling slår igenom. Utan snarare om befolkningen är villiga att spendera de extra pengarna för en ny typ av hållbar matproduktion.
– Vi lägger endast tolv procent av vår inkomst på mat i dag. Vi har vant oss vid att det ska vara billigt. Hur gör man för att befolkningen ska ändra sitt beteende om detta? Det är den stora frågan.
Edith Lindvall & Ida Lindgren-Snellman