Dag 1
Idag började vi dagen med att gå igenom vad kursen går ut på och vad vi ska hålla på med hela veckan. Vi delade in oss i grupper och jag blev i samma grupp med Wiktoria och Maja. Vi bestämde oss för att göra en text om någon art som håller på att försvinna från Östersjön. Det är ännu lite oklart vilken art vi satsar på men tanken är att de ska vara en art som inte diskuteras så ofta i medierna. På eftermiddagen hade Malin Avenius en föreläsning på distans som gick under namnet ”Så navigerar du i forskarens värld” vilket var väldigt intressant. Hon pratade om både en forskares och journalists arbete. Jag har inte varit så bekant med vetenskapsjournalistik från förut så det var mycket lärorikt. Hon visade bilder från sina resor som hon gjort via sitt jobb vilket verkade kul. Vi gick igenom hur man hittar vetenskapliga texter och hur man kan använda dem för sina artiklar. Hon poängterade också vikten av att fråga tills man föstår det som forskare som man intervjuar. Efter kaffepausen berättade Marcus Rosenlund en ”story” med namnet ”Azolla knäckte jordens feber”. Han berättade om en akvarie som han hade köpt åt familjen. Efter två veckor då familjen kom hem från sommarstugan så hade azollan tagit över. Han pratade även om Paleocen-eocens värmemaximum. Koldioxiden ökar mycket mer nu än då vilket är problemet. Koldioxid framkallar i längden metanen som är frysen i våra havsbotten. En hektar azolla suger upp 15 gånger Mer C02 än en hektar skog. Dagens sista föreläsning hölls av Norah Lang och Heidi Henderson och gick under namnet Nordic Bridges ett samarbete mellan Norden och Canda.
Dag 2
Dagen började med en föreläsning av Emma Wickman från Blatic Sea Action Group. Projektet handlar om att rädda Östersjön. Ämnet är väldigt relevant och intressant med tanke på vårt grupparbete. Hon poängterade att biologisk mångfald håller pä att dö ut vilket berör vår vinkling. Emma talade också om hållbar jordbruk vilket var intressant och lärorikt. Hon gick igenom deras tre tyngdpunkter och vad de innebär. Vi fick också en inblick i intressebevakning av Östersjön. Efteråt kom Nina Tynkkynen och berättade om havsforskning. Nina fortsatte på samma spår som Emma med tanke på Östersjön. Fakta om Östersjön var väl behövlig med tanke på grupparbetet. Problemen är alimattor, ävergödning, syrebrist och klimatförändring. En fråga som Nina ställde och sedan kom tillbaka till var varför man ska popularisera havsforskning? Svaret var att för att Östersjön är under hot men också för att miljööroblem orsakas av diversa aktiviteter på land. Lösningar kan inte härledas utgående enbart från ekologi. Mer forskning behövs och naturens och människors behov måste mötas. På eftermiddagen åkte vi iväg på exkursion till tre olika pilotodlingar som hör till twinwin projektet. Den biologiska mångfalden kan på många sätt bidra till kolbindning i åkermark. Mångfaldig vegetation binder effektivt atmosfärisk koldioxid och transporterar kol till olika djup i marken. En mångfaldig markmikrobiell gemenskap främjar bildandet av permanenta kolformer och ökar markens bördighet, vilket ökar växttillväxten och därmed kolflödet till marken. Vi besökte till sist Haltiala gård som var ett idyliskt ställe.
Dag 3
Idag började vi på med grupparbetet där jag jobbade tillsammans med Wiktoria och Maja. Vår artikel handlade om att belysa problemet med utdöende arter i Östersjön och vad dess försvinnande har för följande konsekvenser. Både i makroperspektiv när det gäller Östersjön, jorden och människorna men samtidigt visa det genom en mikronivå genom att berätta det genom ett personligt case och kanske någon som specialiserar sig inom en speciell art. Mikronivån här blir även att berätta det stora problemet, brist på biologisk mångfald, genom en annan mindre art som många inte känner till eller hör om ofta, men som är just livsviktig. Vinkeln är renodlad i den specifika artens utdöende/minskning i Östersjön (kanske t.o.m specifikt område som den lever i) och dess negativa effekter på mikro- och makronivå. Alltså för livet i havet som sedan påverkar allt ovan jord (människorna, jorden, klimatet och andra organismer). För att snäva in vinkeln har vi därför valt att rikta in oss på EN specifik art och JUST DENNES påverkan, men kommer samtidigt belysa det stora, att det handlar om samma sak för alla andra arter, genom ett sådant case. Vi intervjuade Nina Tynkkynen och Anna Törnroos- Remes. Det jag lärde mig var att vi i Finland och Sverige har lite olika regler med hur en artikel ska vara och vad den får innehålla. Jag lärde mig också mycket om Blåstången som är Östersjöns viktigaste fleråriga strukturbildande alg.
Dag 4
Idag skrev vi artikeln klar med Maja och Wiktoria redan till lunch. Det sista vi gjorde var att sätta in bilderna och så bestämde vi oss för den slutliga ingressen och rubriken. Vi blev överlag nöjda med texten och den följde den struktur som vi tänkte från början. Det var roligt att bli klar i god tid så man inte behövde stressa in till det sista. Vi följde bra vår plan och stötte inte på större problem. Igen märkte jag hur vi gör saker på olika sätt i Finland och Sverige. Ett konkret exempel på det är att i Sverige kommer bilden före rubrik då vi i Finland är vana med att det ska vara andra vägen. Vi har också lärt oss att man kan ha citat i rubriken men så gör man inte i Sverige. Tydligen lägger man inte heller stora bilder mitt in i texten. Efter att vi blev klara tog vi ledigt och jag och Sabina åkte in till stan.
Dag 5
Den sista dagen började med att vi gick igenom allas texter. Vi fick gruppvis presentera våra artiklar och berätta vad vi hade gjort under dagarna. Vi fick bra feedback och man kunde även lära sig från andras feedback. Alla hade intressanta och väl genomtänkta arbeten. I slutet av lektionen analyserade och reflekterade vi över kursen och innehållet. Man fick också komma med tema förslag till nästa år och jag höll med de andra som tipsade om krisjournalistik. Efter lunchen tog vi vårt pick och pack och lämnade Hanaholmen.
Cecilia Sumell