De räddar ekosystemet –
genom att plantera blommor
Pollinerande insekter är en viktig del av ett fungerande ekosystem. Under senare år har många studier visat att pollinatörer minskar kraftigt, både i antal individer och arter. Men precis som att vi kan panta och källsortera för att gynna miljön, finns det även enkla sätt för oss människor att hjälpa pollinatörerna i våra egna trädgårdar.
TEXT OCH BILD: Tuva Lejonklou & Sabina Kyllönen
Fungerande ekosystem är en förutsättning för allt liv på jorden. Det skyddar oss mot katastrofer, ger oss rent vatten, och ser till att vi kan bo och odla mat i ett stabilt klimat. Ett kugghjul i våra ekosystem är pollinering med hjälp av vilda pollinerande insekter, som vildbin, fjärilar, blomflugor och skalbaggar.
Det finns cirka 250 biarter och 370 olika blomflugor i Finland. De är bara två exempel på de pollinerarinsekter som är nödvändiga för blommande växters utveckling. Trots detta har det tagits lite initiativ att säkra alla arters överlevnad.

– Det är nödvändigt att skydda mångfald i naturen överlag. Men speciellt pollinerarinsekter kräver ännu mer uppmärksamhet, eftersom att de spelar en så stor roll i vårt ekosystem, säger forskaren Traci Birge som är specialiserad på biodiversitet.
Birge berättar att pollinatörernas mängd har minskat bland annat på grund av giftiga bekämpningsmedel som används i jordbruksarbete. Att blanda bekämpningsmedlen är synnerligen skadligt för vissa arter, vilket många inte vet om.
– Om fler människor vore medvetna om hur många olika arter av pollinerarinsekter det finns kunde man bättre ta i beaktande deras respektive behov, konstaterar Birge.
Hon tar initiativ för insekternas överlevnad
Birge startade det ettåriga projektet ”Den pollinerarvänliga gården” 2021. Syftet var först och främst att försöka definiera vad ”pollinerarvänlighet” betyder just i Finland.
– Liknande initiativ för att skydda pollinerarinsekter har tagits till exempel i Nordamerika, men deras insekter är inte nödvändigtvis samma som i Finland.
Med hjälp av flera experter skapade de inom projektet en guide som vem som helst skulle kunna använda sig av för att vara mer pollinerarvänlig. Guiden finns tillgänglig på både finska och svenska och är indelad i två delar.
– Den första delen är mer allmän och ger grundinformation som kan vara till hjälp. Videon ”Pölytäjäystävällinen maatila” fungerar som en kompletterande vägledare där det visas exakt hur det går till, säger Birge.
Hon menar att vem som helst kan hjälpa till att främja insekternas överlevnad.
– Pollinerarinsekternas livscykel måste kunna ske på så många olika områden som möjligt, säger Birge.
Blommorna hjälpte gårdsodlingen

Birge berättar att de jordbrukare som tagit del av projektet hade fria händer. Olika gårdar har provat olika sätt att främja pollinerarinsekternas framkomst på sina områden. Eftersom att det finns många olika sätt att gynna pollinerarinsekter kan ett sätt fungera bättre på en gård än en annan.

En gårdsägare som prioriterar pollinerarinsekternas biodiversitet är Peter Rehn. När han först hörde talas om projektet visste han inte vad det skulle göra för skillnad att börja odla ängsblommor. Men han bestämde sig för att ge det ett försök.
– Samma år sådde jag rekordmycket, säger Peter Rehn.
Rehn äger gården Skarsböle ekogård. Idag sköter han sitt jordbruk med insekternas välmående i åtanke, trots att projektet inte fortsätter.
– Projektet var bara ett år men jag tänker fortsätta på samma linje eftersom det gynnar både gårdens växtlighet och pollinerarinsekterna, säger han.
På Skarsböle gård finns det en drygt 300 meter lång remsa av växtlighet som planterats enbart för att gynna pollinerarinsekter. Bland de blommor som lockar till sig insekterna mest finns honungsfacelia, blåklint och ringblomma.
– Det låter kanske inte som ett stort område, men det räcker för pollinerarinsekterna. En utbredd areal på en lite längre sträcka är allt som behövs.

Att vara mer pollinerarvänlig kräver inte mycket, menar Rehn.
– Man kan åstadkomma samma i sin egen trädgård som jag gjort här på gården. Odlingtekniken är densamma, förutom att man i trädgården säkerligen gör allt för hand.
Ansvaret för pollinerarinsekternas överlevnad ligger med andra ord inte bara hos jordbrukare. Traci Birge påpekar att det måste finnas utrymme för insekternas förökning lite överallt.
– Utan mångsidiga och utspridda områden för insektliv finns det ingen biodiversitet, säger Birge.



Fyra sätt du kan gynna pollinatörer i din trädgård
- Odla en egen blomsteräng
Inne i tätorter är det ont om blommande gräsmarker. De gräsmarker som finns är ofta hårt klippta gräsmattor, som inte kan hysa någon biologisk mångfald.
För att gynna pollinatörer kan du därför skapa din egna äng med vilda blommor. Det räcker gott och väl med några kvadratmeter av gräsmattan. Köp en blandning av växter och blomfrön och sprid ut över en yta med uppluckrad jord. Helst ska det vara nektarrika blommor!
- Snickra ihop ett insektshotell
Ett insektshotell behöver inte vara stort för att vara till nytta för pollinatörer. Bygg en ram av lämplig storlek, helst 15 centimeter djup, med ett ordentligt tak. I ramen lägger du vedträn med smala borrade hål. I de små hålen flyttar krypen in och bygger sina hem. Sätt ett finmaskigt nät runt ramen för att undvika fågelattacker, och häng upp den på en vägg eller låt den stå på ben på marken. Helst i ett solbelyst område.
Vips så är du ägaren av ett helt eget insektshotell!
- Bygg en sandstrand till krypen
Många småkryp är beroende av varm bar sand för att överleva. Sanden används för att värma ägg och larver, samla pollen och få upp sina kroppstemperaturer. Genom att göra en samling av bar sand, grus eller blottad lera hjälper du insekterna att frodas och fortplanta sig. Den bästa typen av sand är den som används i sandlådor.
Under soliga sommardagar kommer du kunna se en livlig trafik av fjärilar, bin och trollsländor som slår sig ner på sanden en stund och sedan flyger iväg när de blivit varma.
- Använd inga kemiska bekämningsmedel
Använd inga kemiska bekämpningsmedel för att undvika att skada växter och insekter, och få en så välmående trädgård som möjligt!
Källa: Länsstyrelsen