Efter valet kan det ske ett maktskifte inom regionfullmäktige som ansvarar för sjukvården i Västra Götaland. Nu vill Martin Håland, avdelningsordförande i Vårdförbundet i Västra Götaland, att politikerna satsar pengar på att anställa fler, höja lönerna och skapa en bättre arbetsmiljö.
En av regionpolitikernas viktigaste uppdrag är sköta sjukvården. Under de senaste fyra åren har Västra Götalandsregionen styrts av en minoritetskoalition bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet.
Men efter det preliminära valresultatet har Socialdemokraternas stöd har ökat med fyra mandat och Vänstern med ett mandat. Miljöpartiet har berättat att de vill styra tillsammans med Socialdemokraterna och Vänstern inom regionen, vilket bäddar för ett maktskifte inom regionfullmäktige. Läs mer här.
Martin Håland är avdelningsordförande för Vårdförbundet i Västra Götaland, ett fackförbund som organiserar sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor. Martin Håland är tydlig med vilka förändringar han vill se inom sjukvården.
– Vi vill att regionen anställer fler sjuksköterskor så att arbetsmiljön blir bättre för de som jobbar på sjukhusen. Det handlar om att vi ska vara tillräckligt många anställda för att kunna göra att det man ska göra. När jag kommer till min vårdavdelning vill jag veta att jag ska ta hand om åtta patienter, inte tolv eller 16 patienter. Det handlar om att man inte ska bli inringd för att jobba när man är ledig, säger Martin Håland.
Hur ser du på det eventuella maktskiftet?
– Jag är opolitisk. Jag vill bara se förändringar för våra medlemmar och vi har fört dialoger med både oppositionen och GrönBlå Samverkan. Det som saknas nu är en arbetsmiljö som är värd namnet på många av våra vårdavdelningar. Det är viktigt att förbättra arbetsmiljön, men man måste man börja locka med högre lön för att få fler att vilja jobba inom regionen, säger Martin Håland.
Martin Håland säger att det politiska styret under de senaste åtta åren inte satsat tillräckligt mycket pengar i budgeten för att klara bemanningen inom regionens sjukvård.
– Det har varit ett oerhört fokus på att vi måste minska antalet anställda. Det är först under det sista åren som man lade till extra lönemedel i budgeten, men det var i elfte timmen. Om chefer får möjlighet att överanställa personal så slipper de hyra in bemanningspersonal och andra dyra lösningar där personal tvingas arbeta övertid, säger Martin Håland.
På bilden: Martin Håland. Fotograf: Ulf Huett.
Även höjda löner för biomedicinska analytiker och arbetssituationen inom den ansträngda förlossningsvården är även centrala frågor.
– Vi vill att det ska det finns tillräckligt många barnmorskor så att man kan ha en barnmorska per födande kvinna, säger han.
Enligt Martin Håland handlar vårdplatsbristen om brist på personal.
– Sängar och utrustning finns, men vi saknar kompetenta sjuksköterskor på många av våra vårdavdelningar.
Han poängterar att det borde finnas utrymme i budgeten för anställda ska kunna göra lönekarriärer och vidareutbilda sig. Det skulle locka både nyexaminerade sjuksköterskor och de som valt att lämna yrket.
– Regionen behöver höja lönerna och införa en garanti om att man inte kommer bli störd på sin fritid. Det är även viktigt att erbjuda möjligheten att vidareutbilda sig och möjlighet till att göra en lönekarriär. Det är inte tydligt just nu, säger Martin Håland.
Linn Brandström är moderat regionråd, ordförande i personalutskottet och ordinarie ledamot i regionstyrelsen och i hälsa- och sjuksvårdsstyrelsen. Hon svarar på kritiken angående bemanningstalen inom regionens sjukvård.
– Jag delar inte den bilden. Sjukhusen har arbetat med måltal, vilket betyder att man ska ha ett visst antal anställda i förhållande till sjukhusens budget. Det har inte funnits några politiska direktiv om att hålla ner antalet anställda på enskilda avdelningar, säger hon.
Linn Brandström (M), lyfter att GrönBlå Samverkan har arbetat med att förbättra arbetsvillkoren för vårdanställda.
– Vi jobbat väldigt mycket med att komma till rätta med och förstå varför en del sjuksköterskor och barnmorskor har valt att sluta jobba hos oss. Vi ser att en viktig del i det handlar om organisatorisk arbetsmiljö, men även löneutvecklingen, säger Linn Brandström, moderat regionråd, ordförande i personalutskottet och ordinarie ledamot i regionstyrelsen och i hälsa- och sjuksvårdsstyrelsen.
Fotograf: Kent Eng
– Grönblå Samverkan har följt löneutvecklingen och jämfört med hur det ser ut i resten av landet. Vi har halkat efter när det gäller snittlönerna och därför har arbetsgivare och fackförbund tillsammans gjort en handlingsplan och identifierat 42 olika professioner inom hälso- och sjukvården som behöver höjda löner för att vi ska ligga i fas med konkurrenskraftiga löner och rikssnittet, säger hon.
Linn Brandström (M) poängterar att kartläggningen lett till lönesatsningar.
– Vi har avsatt 700 miljoner som ska fördelas på tre år, för att höja grundlönerna. Under 2022 fokuserar vi på att höja lönerna för dem som ligger längst ifrån konkurrenskraftiga löner och jämställda löner. Det handlar i första hand om sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker. När vi märkte att det inte räckte avsatte vi ytterligare 133 miljoner för att höja lönerna för samma grupp, säger hon.
Linn Brandström påpekar att GrönBlå Samverkan genomfört andra satsningar för förbättra arbetsmiljön, OB-satsningar för att bemanna vården under kvällar, nätter och helger och att anställa fler servicemedarbetare.
– Vi har arbetat med en arbetsmiljösatsning som är inne på sjunde året nu. Institutet för stressmedicin, ett forskningsinstitut som är kopplat till Västra Götalandsregionen, har tillsammans med vår företagshälsovård, fått resurser för att göra insatser på avdelningar med arbetsmiljöproblem.
Varför har det tagit så lång tid med den här lönesatsningen?
– Man kan tycka att det är i sista stund, men vi har jobbat i många år med att komma tillrätta med jämställda löner. Vi hade avsatt den mängd pengar som det från början skulle krävas, men vi nådde inte det resultat som vi önskade. Så därför har vi tittat extra noga på hur vi ska kunna pinpointa den här lönesatsningen för att få det resultat vi vill ha, säger Linn Brandström (M).
Socialdemokraterna har under den senaste mandatperioden suttit i opposition tillsammans med Vänsterpartiet, Demokraterna och Sverigedemokraterna. Efter att Miljöpartiet valt att avbryta samarbetet med GrönBlå Samverkan kan ett maktskifte inom regionfullmäktige ske.
Alex Bergström (S), regionråd och ledamot i regionstyrelsen, säger att partiet delar Vårdförbundets kritik.
– Den är helt berättigad. För att nå en bättre arbetsmiljö behöver det anställas fler och lönerna behöver vara konkurrenskraftiga. När det anställs fler går det till exempel att glesa ut helgtjänstgörning som förbättrar arbetsmiljön. En annan viktig del är att minska bemanningsföretagen, då blir det en kontinuitet i verksamheten, säger Alex Bergström.
Förutom att korta vårdköerna genom att anställa fler, både till barn- och ungdomspsykiatrin och den övriga vården, vill Socialdemokraterna öka tillgängligheten på vårdcentralerna. Det kan till exempel handla om att utöka öppettiderna. Partiet vill också se fler vårdplatser, trots att Vårdförbundets främsta önskan har varit att anställa mer vårdpersonal.
– Målet är detsamma, politiken kan inte säga att vi ska öppna fler vårdplatser om det inte finns personal som kan vara vid operationsplatsen vid den vårdplatsen. En förutsättning för att öpnna fler disponibla vårdplatser är att antälla fler, annars blir det en tom säng i alla fall. Men om antalet vårdplatser under en längre period alltid är för få, då kan vi också utifrån ett patientperspektiv prata om för få vårdplatser, säger Alex Bergström.
Exakt hur mycket pengar som ska tillsättas för att kunna anställa fler kan Alex Bergström inte svara på.
– Det får profesionen tala om, säger han.
Text: Lovisa Gustavsson och Emelie Skoog