15 maj
Det började med en introduktion till kursdeltagarna och lärarna. Vi fick en kort historia om Hanaholmen. Tiinaliisa Granholm berättade att historien bakom Hanaholmen var att Sverige hade lånat ut pengar till Finland under kriget. Finland hade betalat tillbaka lånet men räntan var kvar. Svenska staten sa sedan att Finland inte behövde betala tillbaka men istället skapa kulturfonden. I Finland valde man att bygga Hanaholmen för att ha en faktiskt plats för kulturfonden. Jag tycker att dem valde en helt underbar vacker plats.
Malin Avenius hade en föreläsning om hur vi navigerar i en forskares värld. Det är något som kan vara svårt då det är termer som vi kanske inte är vana med, det kan även vara att man blandar ihop termer. Avenius talade om tre delar i forskningen som vi som journalister kan rapportera om: nya satsningar, pågående forskning och resultatet. Det som förvånade mig var att Malin sa att satsningar oftast inte är så intressant. Pågående forskningar kan man skapa en dramaturgi kring, det är tycker jag låter svårt men skulle vara kul att testa att skriva om.
Jag tar med mig ställa rätt frågor till rätt forskare och att komma ihåg att forskare inte behöver ta ställning emot kärnkraft bara för att de forskar i vindkraft.
Katarina Koivisto talade om energifrågor från ett journalistiskt perspektiv. När vi talar om energi överlag tänker vi kanske på el men att alla är egentligen energi, mat, trä, avfall, mm. Vikten av att använda rätt termer som journalist, som att det är skillnad på kilowatt och kilowattimme .
Jag tar med mig att man inte ska låtsas att man kan. Fråga fråga fråga!
16 maj
Peter Lund talade om den gröna omställningen. Det går att dela in den gröna omställningen i socialafrågor, politik och teknik och ekonomi. Peter poängterade att den mänskliga faktor spelar en stor roll när det kommer till en grön omställning, vilket jag även förstått sedan innan men inte storheten i det. Ibland kan den mänskliga faktorn ha större inverkan än tekniken.
Jag tar med att hur vi ramar in ett problem kan påverka dess lösning, exempel med glaset hälften tomt eller hälften fullt.
Heidi Paalatie talade om finsk vindkraft och lite historien bakom. Jag hade inte så stor kunskap sedan innan om vindkraft verk och vilken utveckling som har skett. Skillnad mellan vindkraftsverk som är havs eller lands baserade. Processen för att utveckla och tillverka ett vindkraftverk tar generellt mellan 5-8 år. Att planeringen av ett vindkraft verk är väldigt viktigt och specifikt, även att det skiljer sig mellan Sverige och Finland, då en måste förhålla sig till landets egna lagar.
Under föreläsningen var det en som nös och då trodde Heidi att någon hade en fråga. “I just sneazed” Roliga saker som kan hända under zoom föreläsning.
Jag tar med mig att bara för att man tillverkar tex. Vindkraft kan det fortfarande finnas luckor i forskning inom området
Studiebesök på VTT
Vi fick en genomgång hur de arbetar på VTT och av det hypade gröna vätet. Jag vart lite förvånad att väte kräver andra former av energi för att kunna tillverkas. Även att det går åt mycket energi till själva processen. Därför funderade jag på huruvida det är lönsamt. Jag fick förklarat att stålindustrin inte kommer att kunna minska sina utsläpp utan väte, för att de inte kan drivas på exempelvis el från vindkraft. Överlag att man inte kommer att kunna minska koldioxid med bara el. Det som är bra med vätgas är att det kan lagras, vilket det inte går att göra med vindkraft.
Det roligaste var att jag fick sätta vid datorn och trycka igång vätgasprocessen. Även om det mest var att titta på siffror och skriva i logbok vad man gjort. Det fanns säkerhetsrestriktioner på hur höga siffror man kunde lägga in i programmet. När vi testade att sätta siffran 100 (max var egentligen 80) så ska systemet egentligen förhindra att det högre än 80. Systemet gick i fault mood :(, så även de på VTT lärde sig något nått.
Jag tog med mig att till och med forskare gör misstag eller vet inte alltid varför något har hänt.
17 maj
Jag och Nanna Stenhede tänkte skriva en artikel om hur vindkraft verken påverkar det marina livet. Uppkomsten till idéen kom från föreläsningen med Heidi Paalatie då hon sa att det inte finns så mycket forskning kring det. Därför ville vi undersöka att varför placerar man vindkraftverken i havet om det inte finns tillräckligt mycket med forskning. Ringde om intervjuer, ringde säkert tio personer. Jag ringde till en forskare från Helsingfors universitet som jag trodde skulle kunna svara på våra frågor. Forskaren sa att hon inte kunde svara på hur vindkraft påverkar det marina livet även om hon forskat i miljön. Det var en påminnelse om att Malin Avenius sa att man skulle fråga rätt frågor till rätt forskare.
Jag transkiberade och översatte min intervju, det var svårare även vad jag trodde att översätta från engelska. Trots att jag behärskar engelska. I och med att det var termer som jag inte riktigt förstod.
18 maj 2023
Sista dagen fortsatte jag och Nanna med vår artikel. Vi hade en intervju kl. 12.00, det bidrog till texten då med en till intervjuperson. Det var lite stressigt att få med den sista intervjun i texten men Nanna var väldigt snabbt med att transkibera texten. Det var bara olyckligt att vi fick den andra intervjun på torsdagen även om de var utanför vår kontroll. Jag fotade även en bild till texten. Det vart en fin bild på en fiskmås som flyger. Efter feedback på vår text ändrade vi strukturen då en röd tråd saknades i vår text.
