Efter en vinter med höga elpriser och abrupt avbrott av import av rysk energi till Finland, vill Sverige och Finland stärka självförsörjningen av energi. Länderna strävar efter fossilfria energikällor med kärnkraften i framkant.
Den gemensamma trenden för Sverige och Finland är att kärnkraften har fått nytt liv. Det ses som en attraktiv energikälla som kan bidra till en säker och fossilfri energiproduktion. Kärnkraft kan inte definieras som förnybart eftersom det inte kan återskapas naturligt. Jukka Leskelä är vd för Energiateollisuus, en branschorganisation för finsk energi, säger att attityden historisk sett varit mer positiv mot kärnkraft i Finland än i Sverige och stödet fortsätter att växa.
– Ny statistik visar ett starkt stöd på 68 procent. Enligt mig indikerar det att finländare ser kärnkraft som ett stabilt alternativ. Det är under vår egen kontroll, jämfört med importerad energi eller importerade fossila bränslen. Det finns ett förtroende för kärnkraften som är väldigt djup i vår befolkning, säger Leskelä.
Även i Sverige utvecklas kärnkraften under nuvarande regering. Folkstödet för kärnkraft är rekordhögt på 59 procent enligt en serie opinionsundersökningar från Novus.
Det blåser nya vindar för kärnkraft
Den svenska energipolitiken följer Tidöavtalet, en överenskommelse som upprättades efter det svenska riksdagsvalet år 2022 mellan de ledande riksdagspartierna Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. I Tidöavtalet överger parterna teknikneutraliteten som de tidigare förespråkat genom att lägga stort fokus på kärnkraften samtidigt som de tar bort subventioner för havsbaserad vindkraft.
Hannes Sonnsjö, doktorand i miljö- och energisystem på Lunds universitet, har uppmärksammat förändringen.
– Länge har Moderaterna och Liberalerna sagt att de är teknikneutrala; de har inte pratat om vindkraft eller solkraft särskilt, utan istället pratat om alla energikällor lika mycket. Nu när de sitter vid makten är de inte teknikneutrala längre, säger Sonnsjö.
Jukka Leskelä ser även ett skifte från teknikneutraliteten i energipolitiken på EU-nivå.
– Europeiska unionens politik värderar vissa tekniker mer än andra och ger stöd för dessa typer av teknologier. För mig är det inte rätt. Vi ska vara så teknikneutrala som möjligt, säger Leskelä.
Expansionen av kärnkraft kan säkerställa en stabil energisjälvförsörjning i både Sverige och Finland. Kärnkraft blir ett allt mer attraktivt alternativ enligt Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.
– Kärnkraften är i hög grad planerbar, vilket gör att du kan säkra tillförseln när du behöver den. Där är kärnkraften, tillsammans med vattenkraften, viktiga källor för att skapa stabilitet. Vindkraften och solkraften, som är väderberoende, kan vara viktiga för att pressa priserna i och med att de är billigare, säger Andrén.
I Finland pågår just nu regeringsförhandlingar efter en konservativ vinst i riksdagsvalet den 2 april. Exakt hur den nya regeringen kommer prioritera Finlands energiutveckling är därför inte klart.
– Det finns stora möjligheter för industriella investeringar i Finland. Vi har enorm tillgång till ren energi men det krävs finansiering och arbetskraft för att verkställa detta, säger Jukka Leskelä.
Enligt Robert Andrén är elektrifieringen en stor del av den framtida svenska energipolitiken. Elektrifieringen innebär en omställning till eldrivna lösningar för att ersätta användningen av fossila bränslen och effektivisera energimarknaden.
– De viktigaste åtgärderna är utbyggnaden av fossilfri elproduktion. Det är också nödvändigt att bygga upp infrastruktur för elektrifieringen, säger Andrén.
Text: Emma Presley & Linnea Sarkar
Foto: Johan Nilsson / TT