{"id":480,"date":"2022-05-26T15:41:47","date_gmt":"2022-05-26T13:41:47","guid":{"rendered":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/?p=480"},"modified":"2022-05-27T09:45:45","modified_gmt":"2022-05-27T07:45:45","slug":"lagar-tillater-fortfarande-svartvatten-i-ostersjon-man-har-varit-feg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/2022\/05\/26\/lagar-tillater-fortfarande-svartvatten-i-ostersjon-man-har-varit-feg\/","title":{"rendered":"Fortfarande till\u00e5tet med svartvatten i \u00d6stersj\u00f6n: \u201cMan har varit feg\u201d"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>\u00d6stersj\u00f6n \u00e4r ett av v\u00e4rldens mest f\u00f6rorenade havsomr\u00e5den. Men trots det \u00e4r det fortfarande lagligt f\u00f6r fraktfartyg att sl\u00e4ppa ut avloppsvatten i havet. F\u00f6r att motverka detta arbetar den oberoende stiftelsen Baltic Sea Action Group genom projektet Responsible Shipping f\u00f6r en mer h\u00e5llbar marintrafik \u2013 i v\u00e4ntan p\u00e5 lag\u00e4ndringar.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u2013 Om hamnarna och rederierna redan nu \u00e4ndrar sina s\u00e4tt att jobba \u00e4r de f\u00f6rberedda n\u00e4r reglerna kommer, s\u00e4ger Elisa Mikkolainen, projektledare f\u00f6r initiativet.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6verg\u00f6dning \u00e4r en de st\u00f6rsta utmaningarna som \u00d6stersj\u00f6n handskas med i dag. N\u00e4r n\u00e4rings\u00e4mnen fr\u00e5n bland annat sj\u00f6fart och jordbruk \u00e5ker ut i det grunda vattnet leder det till att alger och vattenv\u00e4xter frodas \u2013 vilket skapar en m\u00e4ngd problem f\u00f6r ekosystemen. Men trots detta finns fortfarande inga lagar som f\u00f6rbjuder fraktfartyg att fritt sl\u00e4ppa ut sitt avloppsvatten i havet.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed is-type-video is-provider-vimeo wp-block-embed-vimeo wp-embed-aspect-4-3 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<iframe loading=\"lazy\" title=\"o\u0308stersjo\u0308n2.mov\" src=\"https:\/\/player.vimeo.com\/video\/714068046?h=2d58de3d25&amp;dnt=1&amp;app_id=122963\" width=\"1080\" height=\"778\" frameborder=\"0\" allow=\"autoplay; fullscreen; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>Lagarna till sj\u00f6ss regleras p\u00e5 flera niv\u00e5er. De fr\u00e4msta akt\u00f6rerna \u00e4r den internationella sj\u00f6fartsorganisationen IMO, EU, samt \u00d6stersj\u00f6konventionen som reglerar lagarna lokalt. Men \u00e4ven om det finns organ som ska reglera sj\u00f6farten lokalt \u00e4r i princip alla lagar i \u00d6stersj\u00f6n desamma som g\u00e4ller internationellt.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-columns alignwide is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\" style=\"flex-basis:50%\">\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"427\" height=\"405\" src=\"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/05\/Henrik-Ringbom-privat-foto-Bara-huvet-002-427x405-1.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-493\" srcset=\"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/05\/Henrik-Ringbom-privat-foto-Bara-huvet-002-427x405-1.png 427w, https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/05\/Henrik-Ringbom-privat-foto-Bara-huvet-002-427x405-1-300x285.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 427px) 100vw, 427px\" \/><figcaption>Henrik Ringbom, docent i havs- och sj\u00f6r\u00e4tt vid \u00c5bo Akademi.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\" style=\"flex-basis:50%\">\n<p>\u2013 Det beror p\u00e5 den urgamla traditionen som har funnits i sj\u00f6farten att man ska ha globala regler, och att regionala regler \u00e4r farliga, d\u00e5liga och onda, s\u00e4ger Henrik Ringbom, docent i havs- och sj\u00f6r\u00e4tt vid \u00c5bo Akademi.<\/p>\n\n\n\n<p>Han menar att detta skapar problem, d\u00e5 olika hav har olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 \u00d6stersj\u00f6ns st\u00f6rsta milj\u00f6problem \u00e4r att det sl\u00e4pps ut f\u00f6r mycket n\u00e4ring i havet, men det \u00e4r inte alls ett problem p\u00e5 Atlanten. d\u00e4rf\u00f6r finns inte alls samma driv att f\u00e5 igenom den h\u00e4r typen av regler p\u00e5 global niv\u00e5, s\u00e4ger Ringbom.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<p><strong>\u201cMan har varit otroligt f\u00f6rsiktig\u201d<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Att fartygen som trafikerar \u00d6stersj\u00f6n har f\u00e5 lagar att f\u00f6rh\u00e5lla sig till \u00e4r dock enligt Henrik Ringbom inte bara de internationella lagstiftarnas fel. Han menar ist\u00e4llet att \u00d6stersj\u00f6l\u00e4nderna sj\u00e4lva borde ta mer ansvar \u00f6ver havet.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 \u00d6stersj\u00f6n \u00e4r ju en unik milj\u00f6 som \u00e4r ganska k\u00e4nslig och s\u00e5rbar. Det brukar alla prata om i festtalen. Men n\u00e4r det kommer till att reglera den har man varit otroligt f\u00f6rsiktig med att ha sina egna regler trots att man skulle kunna, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Det f\u00f6rst\u00e5r jag inte riktigt, jag tycker att man har varit feg.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/05\/Sk\u00e4rmavbild-2022-05-26-kl.-16.01.51.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-500\" \/><figcaption><em>Eftersom \u00d6stersj\u00f6n \u00e4r ett grunt hav \u00e4r det extra k\u00e4nsligt f\u00f6r utsl\u00e4pp.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>I juni 2019 f\u00f6rbj\u00f6d IMO kryssningsfartyg att dumpa avloppsvatten i havet. Organisationens beslut fattas i regel i konsensus mellan dess drygt 170 medlemsl\u00e4nder, vilket g\u00f6r lag\u00e4ndringar tidskr\u00e4vande och komplicerade. Och Henrik Ringbom menar d\u00e4rf\u00f6r att regional lagstiftning av \u00d6stersj\u00f6staterna skulle vara ett mer effektivt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 De h\u00e4r reglerna om kryssningsfartygens utsl\u00e4pp hade man kunnat g\u00f6ra f\u00f6r 30 \u00e5r sedan . Om man sagt \u201cokej, det \u00e4r inte s\u00e5 att vi kr\u00e4ver att alla fartyg \u00f6verallt i v\u00e4rlden g\u00f6r det h\u00e4r, men de fartyg som kommer hit till v\u00e5ra hamnar f\u00e5r sk\u00f6ta sig\u201d. Men det d\u00e4r har man aldrig gjort. det tycker jag att man hade kunnat vara lite tuffare med.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Beh\u00f6vs frivilliga initiativ<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Elisa Mikkolainen, som \u00e4r projektledare f\u00f6r den oberoende stiftelsen Baltic Sea Action Groups initiativ Responsible Shipping, h\u00e5ller med Henrik Ringbom om att det kr\u00e4vs omfattande lag\u00e4ndringar f\u00f6r att st\u00e4vja milj\u00f6f\u00f6r\u00e4ndringarna i \u00d6stersj\u00f6n, men menar att det inte r\u00e4cker att inv\u00e4nta l\u00e5ngsamma lagstiftningsprocesser.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Vi kan g\u00f6ra det frivilligt redan f\u00f6re. Om hamnarna och rederierna redan nu \u00e4ndrar sina s\u00e4tt att jobba s\u00e5 \u00e4r de redan f\u00e4rdiga n\u00e4r reglerna kommer, s\u00e4ger hon.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/05\/Sk\u00e4rmavbild-2022-05-26-kl.-16.06.34.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-508\" \/><figcaption><em>Elisa Mikkolainen, projektledare f\u00f6r Responsible Shipping.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Varje dag trafikerar omkring 2 000 fartyg \u00d6stersj\u00f6n, och projektet Responsible Shipping arbetar f\u00f6r att minska m\u00e4ngden avfall dessa sl\u00e4pper ut i havet f\u00f6r att ist\u00e4llet omvandla och utnyttja detta p\u00e5 andra s\u00e4tt.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Nu n\u00e4r v\u00e4rlden f\u00f6r\u00e4ndrats ganska mycket n\u00e4r kriget b\u00f6rjade s\u00e5 \u00e4r det fr\u00e5gan om att vi vill hitta l\u00f6sningar p\u00e5 hur man kan nyttja till exempel avloppsvatten f\u00f6r att g\u00f6ra biogas eller organiska g\u00f6dsel. Det \u00e4r v\u00e5rt konkreta m\u00e5l, och det har vi redan b\u00f6rjat med.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed is-type-video is-provider-vimeo wp-block-embed-vimeo wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<iframe loading=\"lazy\" title=\"Baltic Sea Action Group.mp4\" src=\"https:\/\/player.vimeo.com\/video\/714171926?h=6d46994baa&amp;dnt=1&amp;app_id=122963\" width=\"1200\" height=\"675\" frameborder=\"0\" allow=\"autoplay; fullscreen; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe>\n<\/div><figcaption><em>Video: Elisa Mikkolainen ber\u00e4ttar om Baltic Sea Action Project<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Baltic Sea Action Group finansieras s\u00e5v\u00e4l av EU-fonder och stiftelser som h\u00f6gskolor och privata f\u00f6retag. Gruppen har bland annat implementerat ett vattenreningsverk i en av Finlands st\u00f6rsta hamnar, Hamina-Kotka. Det kan fraktfartyg anv\u00e4nda sig av f\u00f6r att dumpa sitt avloppsvatten utan att betala n\u00e5gonting extra.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 De har 2 400 fartygsbes\u00f6k varje \u00e5r, och f\u00f6r tre \u00e5r sedan hade de fyra fartyg som l\u00e4mnade svartvatten till hamnen, men nu har det redan b\u00f6rjat se annorlunda ut, s\u00e4ger Elisa Mikkolainen.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 S\u00e5 vi har lyckats bra med projektet, men det \u00e4r bara b\u00f6rjan. Vi vill bygga dessa kedjor i alla finl\u00e4ndska hamnar. S\u00e5 vi g\u00f6r initiativet, men sen \u00e4r det upp till f\u00f6retagen som m\u00e5ste jobba tillsammans f\u00f6r att hitta l\u00f6sningar p\u00e5 hur man kan g\u00f6ra allting smartare.<\/p>\n\n\n\n<p>Passagerarfartyg har sedan l\u00e4nge l\u00e4mnat allt sitt avfall i land, men m\u00e5nga fraktfartyg har varit kritiska, enligt Elisa Mikkolainen.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 N\u00e4r man talar med kaptener och rederier s\u00e5 s\u00e4ger de \u201cVad spelar det f\u00f6r roll n\u00e4r v\u00e5ra m\u00e4ngder \u00e4r s\u00e5 sm\u00e5?\u201d. Men \u00e4ven om det inte finns s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor ombord som jobbar p\u00e5 b\u00e5tarna och att m\u00e4ngderna d\u00e4rf\u00f6r inte \u00e4r s\u00e5 stora n\u00e4r man tittar p\u00e5 ett fartyg s\u00e5 finns det 2 000 fartyg varje dag som seglar runt i \u00d6stersj\u00f6n och 25 000 bes\u00e4ttningsmedlemmar, s\u00e5 det blir som en liten stad.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u201cLyfta temat\u201d<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Baltic Sea Action Group st\u00e4ller inga krav p\u00e5 de f\u00f6retag och fartyg som valt att g\u00e5 med i projektet, utan det \u00e4r upp till de enskilda f\u00f6retagen hur de vill jobba med att uppfylla det som efterfr\u00e5gas av projektet.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 N\u00e4r fartygen kan och har m\u00f6jlighet s\u00e5 vill vi att de dumpar sitt avfall i land. Vi vill inte vara poliser, vi m\u00e5ste lita p\u00e5 att rederierna som vill vara ansvarsfulla \u00e4r det.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/05\/Sk\u00e4rmavbild-2022-05-26-kl.-16.14.42.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-515\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Stiftelsen jobbar ut\u00f6ver med fartygen ocks\u00e5 med myndigheter, f\u00f6r att dela den information de f\u00e5tt via sj\u00f6farten.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Vi jobbar ganska n\u00e4ra myndigheter vilket \u00e4r ganska nyttigt f\u00f6r dem eftersom vi har samlat ganska mycket information som vi ger till myndigheter, s\u00e5 vi st\u00f6der varandra p\u00e5 det s\u00e4ttet.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-pullquote\"><blockquote><p>&#8221;Vi m\u00e5ste lita p\u00e5 att rederierna som vill vara ansvarsfulla \u00e4r det.&nbsp;&#8221;<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n<p>Eftersom Baltic Sea Group inte \u00f6vervakar fartygen vet de inte exakt vilken effekt projektet har haft p\u00e5 m\u00e4ngden utsl\u00e4pp i \u00d6stersj\u00f6n, men Elisa Mikkolainen menar att projektets viktigaste uppgift \u00e4r att belysa att det finns ett problem.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp;\u2013 Det viktigaste \u00e4r att vi har lyft fram det h\u00e4r temat. Vi har pratat mycket om utsl\u00e4pp till luften, men vi har gl\u00f6mt bort andra som sker. S\u00e5 vi har lyft fram den h\u00e4r fr\u00e5gan och ger en m\u00f6jlighet f\u00f6r fartygen att g\u00f6ra annorlunda. Men i v\u00e5ran dr\u00f6mv\u00e4rld skulle ju ingenting g\u00e5 till havet. \u00d6stersj\u00f6n m\u00e5r s\u00e5 illa redan nu s\u00e5 vi beh\u00f6ver ingen extra belastning f\u00f6r sj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u201cKombinera sj\u00f6fart med milj\u00f6t\u00e4nk\u201d<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Rederiet Meriaura \u00e4r sedan ett \u00e5r tillbaka en del av projektet Responsible Shipping.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Lagstiftningen \u00e4r inte tillr\u00e4cklig. Visst har det kommit en del f\u00f6rb\u00e4ttringar men \u00d6stersj\u00f6n beh\u00f6ver striktare reglering, s\u00e4ger Thomas Friis, flottans direkt\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\" style=\"flex-basis:33.33%\">\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/05\/Sk\u00e4rmavbild-2022-05-26-kl.-16.19.55-2.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-529\" \/><figcaption>Thomas Friis \u00e4r direkt\u00f6r p\u00e5 rederiet Meriaura. <\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\" style=\"flex-basis:66.66%\">\n<p>Det familje\u00e4gda transportf\u00f6retaget trafikerar huvudsakligen p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6n. Fartygen skeppar produkter som grus, s\u00e4d och flis men \u00e4ven st\u00f6rre d\u00e4cklaster.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 V\u00e5r vision har alltid varit att kombinera sj\u00f6fart med milj\u00f6t\u00e4nk. Att investera i milj\u00f6v\u00e4nligare alternativ \u00e4r n\u00e5got som gynnar oss snarare \u00e4n straffar oss.<\/p>\n\n\n\n<p>Han menar att det i slut\u00e4ndan \u00e4r konsumenten som reglerar marknaden. Om konsumentens t\u00e4nk blir milj\u00f6v\u00e4nligare anpassar sig \u00e4ven f\u00f6retagen och marknaden d\u00e4refter.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<p>\u2013 Att vi transporterar produkter milj\u00f6v\u00e4nligt marknadsf\u00f6r \u00e4ven produkten i fr\u00e5ga. Ju mer milj\u00f6medvetna kunderna blir, desto viktigare blir det att produkten men \u00e4ven transporten sker milj\u00f6v\u00e4nligt.<\/p>\n\n\n\n<p>Trots deras delaktighet i Baltic Sea Action bidar fartygen till milj\u00f6problematik via luftf\u00f6roreningar och br\u00e4nsleutsl\u00e4pp. Det ser Thomas Friis som en stor utmaning.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp; I j\u00e4mf\u00f6relse med bilindustrin kr\u00e4vs en mycket st\u00f6rre m\u00e4ngd energi att driva ett fartyg. Ett fartyg av v\u00e5r storlek skulle kunna k\u00f6ra ungef\u00e4r tv\u00e5 timmar med ett batteri som motsvarar en elbils och d\u00e5 \u00e4r v\u00e5ra fartyg av den mindre storleksklassen.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"768\" src=\"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/05\/Meri_1200-1024x768.jpeg\" alt=\"\" class=\"wp-image-532\" srcset=\"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/05\/Meri_1200-1024x768.jpeg 1024w, https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/05\/Meri_1200-300x225.jpeg 300w, https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/05\/Meri_1200-768x576.jpeg 768w, https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/05\/Meri_1200.jpeg 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption><em>Meriauras fartyg Meri drivs av tre W\u00e4rtsil\u00e4 6L20 multi-br\u00e4nslemotorer som k\u00f6rs p\u00e5 marin dieselolja eller biobr\u00e4nsle.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>F\u00f6retaget arbetar p\u00e5 att minska sina egna utsl\u00e4pp genom att exempelvis producera eget biobr\u00e4nsle, som tv\u00e5 av rederiets fartyg g\u00e5r p\u00e5.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Utmaningen med biogas och biobr\u00e4nsle \u00e4r att det inte finns i stora m\u00e4ngder. Biogas och biobr\u00e4nsle \u00e4r ett b\u00e4ttre alternativ men vi m\u00e5ste arbeta f\u00f6r en mera h\u00e5llbar produktion, s\u00e4ger Friis.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>G\u00e4llande vilket sorts br\u00e4nsle som f\u00e5r anv\u00e4ndas och hur mycket svavel man f\u00e5r sl\u00e4ppa ut finns stora skillnader mellan bil och fartygsindustrin. Henrik Ringbom s\u00e4ger att skillnaden till stor del beror p\u00e5 att det \u00e4r l\u00e4ttare att reglera marknaden n\u00e4r det kommer till bilar.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Fartyg byggs runt om i hela v\u00e4rlden och det finns s\u00e5 m\u00e5nga olika typer av skeppsvarv. Det \u00e4r allts\u00e5 sv\u00e5rt att verkst\u00e4lla denna typ av regler p\u00e5 fartyg. Det har inte heller funnits n\u00e5gon vilja fr\u00e5n sj\u00f6fartsorganisationen att \u00e4ndra p\u00e5 vilket br\u00e4nsle de k\u00f6r p\u00e5, eftersom detta \u00e4r s\u00e5 v\u00e4ldigt dyrt.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-pullquote\"><blockquote><p>&#8221;EU har varit lite mer modig \u00e4n \u00d6stersj\u00f6konventionen p\u00e5 att utmana de internationella reglerna&#8221;<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n<p>Lagstiftningen g\u00e4llande utsl\u00e4pp har dock blivit lite striktare under de senaste \u00e5rtionden.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 EU har varit lite mer modig \u00e4n \u00d6stersj\u00f6konventionen p\u00e5 att utmana de internationella reglerna. Det finns massa juridik som s\u00e4ger att man inte kan s\u00e4tta krav p\u00e5 fr\u00e4mmande fartyg som bara passerar utanf\u00f6r kuster och s\u00e5 vidare, men det h\u00e4r har EU egentligen lyckats komma runt&nbsp; genom att man inte reglerar fartyg som bara k\u00f6r f\u00f6rbi ens kust utan man reglerar de som kommer in till hamnarna.<\/p>\n\n\n\n<p>Genom den typen av lagstiftning har fartygen tvingats anpassa sig, d\u00e5 alla \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g till n\u00e5gon av hamnarna. Henrik Ringbom menar att man via liknande typ av lagstiftning redan nu skulle kunna f\u00f6rb\u00e4ttra l\u00e4get i \u00d6stersj\u00f6n.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 &nbsp; Att man inte gjort det beror kanske delvis p\u00e5 att man har varit f\u00f6rsiktig, att man tycker att det \u00e4r FN:s sj\u00f6fartsorganisation som ska f\u00e5 sk\u00f6ta den h\u00e4r typens regelbildning, och sen kanske man tycker att reglerna \u00e4r tillr\u00e4ckligt bra.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed is-type-video is-provider-vimeo wp-block-embed-vimeo wp-embed-aspect-4-3 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<iframe loading=\"lazy\" title=\"o\u0308stersjo\u0308n1.mov\" src=\"https:\/\/player.vimeo.com\/video\/714080153?h=3e2522bc1a&amp;dnt=1&amp;app_id=122963\" width=\"1070\" height=\"788\" frameborder=\"0\" allow=\"autoplay; fullscreen; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>Trots att sj\u00f6fart bidrar till m\u00e5nga milj\u00f6problem \u00e4r det i \u00d6stersj\u00f6n inte fartygen som \u00e4r den st\u00f6rsta boven i dramat &#8211; lantbruket spelar en st\u00f6rre roll. Henrik Ringbom anser att en f\u00f6r\u00e4ndring i lagstiftningen trots det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Det handlar egentligen mera om att fostra sj\u00f6farare och andra att det helt enkelt inte \u00e4r acceptabelt att sl\u00e4ppa ut skiten i havet.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Text: Alexandra Stark, Tilda Lind\u00e9n och Daniel Andersson<\/strong><\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-group has-background\" style=\"background-color:#a9c3f3\"><div class=\"wp-block-group__inner-container is-layout-flow wp-block-group-is-layout-flow\">\n<p><strong>S\u00e5 h\u00e4r ser lagstiftningen ut p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6n<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Idag till\u00e5ter global lagstiftning lastfartyg att sl\u00e4ppa ut b\u00e5de s\u00e5 kallat gr\u00e5- och svartvatten ut i havet.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Gr\u00e5vatten innefattar disk, tv\u00e4tt och dusch vatten, men ocks\u00e5 matavfall. Med svartvatten menas avlopp fr\u00e5n toaletter. Avloppsvattnet lagras i tankar ombord, som sedan t\u00f6ms \u00f6verbord eller i hamnar.<\/p>\n\n\n\n<p>Svart- och gr\u00e5vatten inneh\u00e5ller bland annat kemikalier, mikroplaster men ocks\u00e5 fosfor och kv\u00e4ve, vilket tillsammans bidrar till \u00f6verg\u00f6dningen.<\/p>\n\n\n\n<p>Sedan 2019 \u00e4r passagerarf\u00e4rjor p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6n f\u00f6rbjudna att dumpa svartvatten i havet.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>IMO kr\u00e4ver sedan 2021 att hamnarna runt \u00d6stersj\u00f6n tillhandah\u00e5ller fartyg en m\u00f6jlighet att l\u00e4mna svart- och gr\u00e5vatten.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>K\u00e4lla: IMO, Helcom<\/strong><\/p>\n<\/div><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00d6stersj\u00f6n \u00e4r ett av v\u00e4rldens mest f\u00f6rorenade havsomr\u00e5den. Men trots det \u00e4r det fortfarande lagligt f\u00f6r fraktfartyg att sl\u00e4ppa ut avloppsvatten i havet. F\u00f6r att motverka detta arbetar den oberoende stiftelsen Baltic Sea Action Group genom projektet Responsible Shipping f\u00f6r en mer h\u00e5llbar marintrafik \u2013 i v\u00e4ntan p\u00e5 lag\u00e4ndringar.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":532,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-480","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/480","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=480"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/480\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":652,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/480\/revisions\/652"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/532"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=480"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=480"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=480"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}