{"id":255,"date":"2022-05-26T14:59:20","date_gmt":"2022-05-26T12:59:20","guid":{"rendered":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/?p=255"},"modified":"2022-05-27T09:42:17","modified_gmt":"2022-05-27T07:42:17","slug":"ostersjon-utkast","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/2022\/05\/26\/ostersjon-utkast\/","title":{"rendered":"Marthaf\u00f6rbundet tillg\u00e4ngligg\u00f6r \u00d6stersj\u00f6forskningen"},"content":{"rendered":"\n

\u00d6stersj\u00f6n m\u00e5r d\u00e5ligt och det beror till stor del p\u00e5 m\u00e4nniskors aktivitet p\u00e5 land. En k\u00e4rnfr\u00e5ga \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att n\u00e5 ut med kunskap om hur allm\u00e4nheten beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndra sina vanor. Finlandssvenska Marthaf\u00f6rbundet \u00e4r en organisation som specialiserat sig p\u00e5 den h\u00e4r processen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi plockar ned forskningen s\u00e5 att den blir l\u00e4tt att begripa och till\u00e4mpa i vardagen, s\u00e4ger Roosa Mikkola projektledare f\u00f6r Marthaf\u00f6rbundets \u00d6stersj\u00f6projekt.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Text, bild, video:<\/strong> Camilla Martin, Helena Eriksson, Isa Muotio, Gabriel S\u00e4ll<\/p>\n\n\n\n

En forskare studerar kemikalier i sillbest\u00e5nd, en annan m\u00e4ter mikroplaster i vattnet och en tredje m\u00e4ter mikroberna i en \u00e5ker. Resultaten \u00e4r ofta b\u00e5de spretiga och tvetydiga. S\u00e4llan kan heller de enskilda forskarna svara s\u00e4kert p\u00e5 n\u00e5gra generella fr\u00e5gor eftersom det h\u00f6r till forskningens natur att den \u00e4r en process. Som lekman \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r om\u00f6jligt att dyka in i alla dessa smala studier och f\u00f6rst\u00e5 vad man ska g\u00f6ra av informationen. Samtidigt \u00e4r en nyckel till ett friskare hav att kunskapen n\u00e5r ut och p\u00e5verkar allm\u00e4nhetens vardagsval h\u00e4r och nu.<\/p>\n\n\n\n

\u2013<\/strong> Kemikalier i plasten vi har hemma bidrar exempelvis till kemikaliebelastningen i havet. Det h\u00e4r har man inte pratat s\u00e5 mycket om i Finland \u00e4n, allm\u00e4nheten \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt medveten om vardagens p\u00e5verkan p\u00e5 havsmilj\u00f6n, ber\u00e4ttar Roosa Mikkola som har en bakgrund som marinbiolog och forskningsdykare.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Bild:<\/strong> Cecilia Nyman, Marthaf\u00f6rbundet, vill visa att varje enskild individ kan g\u00f6ra skillnad genom sina vardagsval.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

”\u00d6ver 60 procent av det som p\u00e5verkar \u00f6verg\u00f6dningen kommer fr\u00e5n maten som vi v\u00e4ljer.”<\/strong><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Vilka redskap man anv\u00e4nder i k\u00f6ket, tv\u00e5len som finns i badrummet, kl\u00e4derna p\u00e5 kroppen
och maten p\u00e5 tallriken p\u00e5verkar allts\u00e5 \u00d6stersj\u00f6ns h\u00e4lsa p\u00e5 ett mer konkret s\u00e4tt \u00e4n m\u00e5nga har en aning om och Marthaf\u00f6rbundet vill hj\u00e4lpa till att f\u00e5 till st\u00e5nd beteendef\u00f6r\u00e4ndringar.
Cecilia Nyman \u00e4r doktor i biologi och jobbar inom Marthaf\u00f6rbundets projekt \u00d6stersj\u00f6n 2.0.<\/p>\n\n\n\n

\u2013<\/strong> Vi f\u00f6rs\u00f6ker visa p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt hur allt h\u00e4nger ihop, fr\u00e5n valen i butiken och i
hemmen, och f\u00f6rklara att du som individ faktiskt kan p\u00e5verka.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Roosa och Cecilia \u00e4r handplockade till \u00f6stersj\u00f6projektet utifr\u00e5n sina respektive specialkompetenser och i styrgruppen sitter forskare och bland annat representanter fr\u00e5n myndigheter och organisationer som jobbar med \u00f6stersj\u00f6fr\u00e5gor. Roosa Mikkola betonar att de som arbetar med projektet aldrig bara utg\u00e5r fr\u00e5n en k\u00e4lla n\u00e4r de tipsar allm\u00e4nheten om n\u00e5got. De h\u00e5ller tv\u00e4rtom tv\u00e4rvetenskaplig koll och har mer eller mindre kontakt med olika relevanta myndigheter, universitet, organisationer.<\/p>\n\n\n\n

\u2013<\/strong> Vi som jobbar med detta m\u00e5ste ha koll p\u00e5 alla som arbetar med dessa fr\u00e5gor f\u00f6r att vi ska kunna f\u00f6rst\u00e5 helheten och f\u00f6rklara f\u00f6r allm\u00e4nheten.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Bild:<\/strong> Roosa Mikkola. \u00c4r det m\u00f6jligt att veta att all information som Marthaf\u00f6rbundet sprider till allm\u00e4nheten har t\u00e4ckning i forskningen?
\u2013<\/strong> Absolut. Vi baserar allt vi s\u00e4ger p\u00e5 forskning, s\u00e4ger Roosa Mikkola.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

N\u00e5got som komplicerar saken \u00e4r att trots tillg\u00e5ng till samma forskning kan bed\u00f6mningar av olika experter och olika myndigheter skilja sig \u00e5t. J\u00e4mf\u00f6r man livsmedelsverkens bed\u00f6mningar i Sverige respektive Finland m\u00e4rker man exempelvis stora skillnader g\u00e4llande informationen om \u00d6stersj\u00f6ns str\u00f6mming.<\/p>\n\n\n\n

\u2013<\/strong> I Sverige \u00e4r man avsev\u00e4rt mycket striktare med hur mycket str\u00f6mming som rekommenderas att \u00e4ta och i Finland s\u00e4ger vi att man kan \u00e4ta s\u00e5 mycket str\u00f6mming
man vill med vissa begr\u00e4nsningar. Det \u00e4r sv\u00e5rt att veta vad de h\u00e4r skillnaderna i rekommendationerna beror p\u00e5, s\u00e4ger Roosa.<\/p>\n\n\n\n

I Sverige rekommenderar allts\u00e5 Livsmedelsverket barn, unga och fertila att inte \u00e4ta
str\u00f6mming mer \u00e4n 2-3 g\u00e5nger per \u00e5r. Finska livsmedelsverket s\u00e4ger d\u00e4remot att str\u00f6mming under 17 cm \u00e4r nyttig mat f\u00f6r alla. St\u00f6rre fiskar har d\u00e4remot begr\u00e4nsningar. Marthaf\u00f6rbundet hanterar s\u00e5dana h\u00e4r situationer genom att vara s\u00e5 transparenta som m\u00f6jligt. Sanningen varierar fr\u00e5n tid till tid beroende p\u00e5 forskningens senaste resultat.<\/p>\n\n\n\n

\u2013<\/strong> Vissa \u00e4mnen kan ocks\u00e5 ackumuleras \u00f6ver tid och det \u00e4r i princip om\u00f6jligt att veta hur alla \u00e4mnen som vi har omkring oss idag p\u00e5verkar oss om n\u00e5gra decennier, s\u00e4ger Cecilia Nyman.<\/p>\n\n\n\n

”Idag har m\u00e5nga upplevt alger och andra problem med \u00f6verg\u00f6dningen, de har sett det sj\u00e4lva”<\/strong><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Andra os\u00e4kerhetsfaktorer \u00e4r att det endast finns begr\u00e4nsad information om hur olika kemikalier p\u00e5verkar varandra n\u00e4r de olika utsl\u00e4ppen blandas ihop i olika former av kemikaliecocktails. Varje \u00e4mne kommer att blandas med m\u00e5nga andra i havet, i fiskarna och i m\u00e4nniskokroppen p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r om\u00f6jligt att f\u00f6rutse.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt finns det vissa saker man vet redan nu och som beh\u00f6ver \u00e5tg\u00e4rdas direkt. Det finns inte tid att v\u00e4nta p\u00e5 alla resultat. Roosa och Cecilia s\u00e4ger att om man som privatperson ska f\u00f6r\u00e4ndra en sak redan idag s\u00e5 menar de att vad vi l\u00e4gger p\u00e5
tallriken spelar stor roll.<\/p>\n\n\n\n

\u2013<\/strong> \u00d6ver 60 procent av det som p\u00e5verkar \u00f6verg\u00f6dningen kommer fr\u00e5n maten som vi v\u00e4ljer, s\u00e4ger Roosa.<\/p>\n\n\n\n

Marthaf\u00f6rbundet anordnar kurser f\u00f6r allm\u00e4nheten om mat och de \u00e4r dessutom ute i skolor och f\u00f6rel\u00e4ser. F\u00f6rhoppningen \u00e4r att skolbarnen sedan tar med sig informationen hem till sina familjer s\u00e5 att den sprids underifr\u00e5n. Ett lite unikt grepp \u00e4r ocks\u00e5 Marthaf\u00f6rbundets fiskhanteringskurser som g\u00e5r ut p\u00e5 att l\u00e4ra allm\u00e4nheten hur man kan ta tillvara mer lokal fisk som ofta \u00e4r rik p\u00e5 n\u00e4rings\u00e4mnen. Idag \u00e4r 80 procent av all fisk som \u00e4ts i Finland importerad fisk medan de outnyttjade fiskarterna i \u00d6stersj\u00f6n felaktigt betraktas som skr\u00e4pfisk.<\/p>\n\n\n\n

\u2013<\/strong> Problemet \u00e4r att m\u00e5nga inte har kunskap att hantera fisken som f\u00e5ngas i \u00d6stersj\u00f6n. Vi l\u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ut hur man rensar och lagar goda matr\u00e4tter av fiskar som m\u00f6rt, lake och brax, ber\u00e4ttar Roosa Mikkola.<\/p>\n\n\n\n

\n