{"id":253,"date":"2022-05-26T15:10:49","date_gmt":"2022-05-26T13:10:49","guid":{"rendered":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/?p=253"},"modified":"2022-05-27T09:41:52","modified_gmt":"2022-05-27T07:41:52","slug":"minskade-fiskpopulationer-i-ostersjons-artmosaik-fiskaren-christer-tvingas-anpassa-sig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/2022\/05\/26\/minskade-fiskpopulationer-i-ostersjons-artmosaik-fiskaren-christer-tvingas-anpassa-sig\/","title":{"rendered":"Minskade fiskpopulationer i \u00d6stersj\u00f6ns artmosaik \u2013 fiskaren Christer tvingas anpassa sig"},"content":{"rendered":"\n

Trots en minskning av fossila utsl\u00e4pp i \u00d6stersj\u00f6n driver nu klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e5ter upp algblomningen. Fiskaren Christer Hackman har levt n\u00e4ra havet under hela sitt liv, nu ser han hur fiskarterna f\u00f6rsvinner.
\u2013 Det g\u00e4ller att veta var man ska fiska om man ska f\u00e5 napp idag, medan man f\u00f6rut kunde fiska var som helst, det k\u00e4nns tr\u00e5kigt, s\u00e4ger han.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Christer Hackman kommer g\u00e5ende upp fr\u00e5n b\u00e5ten p\u00e5 bryggan. Han har gr\u00f6na galonbyxor med ett stort h\u00e5l p\u00e5 och kamouflagef\u00e4rgad keps. Solen skiner \u00f6ver bryggan och vattnet runt Hanaholmens v\u00e5gor gnistrar. I snart tre \u00e5rs tid har Christer arbetat som fiskare vid Hanaholmen, men f\u00f6r honom k\u00e4nns det som att han alltid befunnit sig vid holmen – som ett extra hem.

\u2013 Jag b\u00f6rjade fiska n\u00e4r jag var sju \u00e5r, sedan har jag fortsatt hela livet, s\u00e4ger Christer Hackman.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Christer Hackman har sett fiskebest\u00e5nden minska under sin tid som fiskare.<\/em>
<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Han har nyss f\u00f6rt in morgonens f\u00e5ngst till restaurangen. En ny till\u00f6kning p\u00e5 holmen \u00e4r restaurangens nya motorb\u00e5t, som drivs helt och h\u00e5llet p\u00e5 solenergi. Christer har inte hunnit testa b\u00e5ten \u00e4n, men vi f\u00e5r \u00e5ka med ut p\u00e5 den f\u00f6rsta turen runt holmen.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det blir en dyr b\u00f6ter om vi \u00e5ker utan flytv\u00e4star, s\u00e4ger Christer och g\u00e5r och h\u00e4mtar dem i en bod. Sedan startar han motorn och \u00e5ker ut fr\u00e5n bryggan.

Problemen i \u00d6stersj\u00f6n b\u00f6rjade f\u00f6r Finlands del p\u00e5 60-talet i samband med industrialiseringen av jordbruket. Det var d\u00e5 konstg\u00f6dsel b\u00f6rjade anv\u00e4ndas f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 \u00e5krarna, vilket ledde till att fosfor och kv\u00e4ve-utsl\u00e4ppen i \u00d6stersj\u00f6n \u00f6kade. P\u00e5 70-talet och 80-talet b\u00f6rjade reningsverk att byggas i de st\u00f6rre st\u00e4derna f\u00f6r att f\u00f6rhindra utsl\u00e4ppen i havet.

Christer styr b\u00e5ten ut p\u00e5 havet och navigerar med van hand \u00f6ver motorn. Han \u00e4r en av de f\u00e5 m\u00e4nniskor som fortsatt har fisket som en del av sitt yrke.
\u2013 M\u00e4ngden yrkesfiskare har minskat kraftigt under \u00e5ren och i dag \u00e4r de flesta fiskare deltidsfiskare.

\u00c4ven Christer klassar sig sj\u00e4lv som en yrkesfiskare, medan han huvudsakligen f\u00f6rs\u00f6rjer sig som musiker.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Christer Hackman har fiskat sedan han var sju \u00e5r.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

\u2013  Man skulle inte klara sig ekonomiskt p\u00e5 att bara vara fiskare idag. Man kan fiska i 12 timmar per dag men knappt f\u00e5 n\u00e5gon fisk alls. Inte blir jag rik med den h\u00e4r livsstilen, men jag \u00e4r v\u00e4ldigt n\u00f6jd med mitt liv, ber\u00e4ttar han.<\/p>\n\n\n\n

Innan musiken tog \u00f6vertaget studerade han fysik, matematik och meteorologi p\u00e5 universitetsniv\u00e5. Idag bor han med sin familj i Esbo. \u00c4ven om han \u00e4r f\u00f6dd i Helsingfors s\u00e5 trivs han b\u00e4st p\u00e5 landet och ute p\u00e5 havet.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Fiskare och forskare har olika synvinkel p\u00e5 vissa av problemen i \u00d6stersj\u00f6n. Som fiskare ser jag allt p\u00e5 gr\u00e4srotsniv\u00e5. Speciellt oense \u00e4r vi i fr\u00e5gan kring skarvarna och problemen som de st\u00e4ller till med. Jag personligen m\u00e4rker en kraftig nedg\u00e5ng i abborre-populationen n\u00e4r skarvarna kommer. \u00c4ven \u00f6kningen av hobbyfiskare vid str\u00e4nderna har p\u00e5verkat m\u00e4ngden abborre.<\/p>\n\n\n\n

Ut\u00f6ver fisket s\u00e5 tycker ocks\u00e5 Christer om att plocka b\u00e4r och svamp, b\u00e5de f\u00f6r eget bruk och till holmens restaurang. Han ber\u00e4ttar att han i vanliga fall plockar minst tusen liter bl\u00e5b\u00e4r per \u00e5r.

Motorb\u00e5ten kryssar fram i en smal str\u00e4cka d\u00e4r \u00f6ar \u00f6verg\u00e5r till grund. En sk\u00e4ggdopping flyter f\u00f6rbi p\u00e5 v\u00e5gorna.

\u2013 D\u00e4r borta \u00f6ver klipporna \u00e4r det en havs\u00f6rn, s\u00e4ger Christer pl\u00f6tsligt och pekar ut \u00f6ver vattnet i Finska viken.

\u00c4ven om det \u00e4r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna som nuf\u00f6rtiden styr mer och mer \u00f6ver havens framtid s\u00e5 \u00e4r det fortsatt \u00f6verg\u00f6dningen som \u00e4r \u00d6stersj\u00f6ns st\u00f6rsta problem.

Joanna Norrko \u00e4r forskningskoordinator p\u00e5 Tv\u00e4rminne zoologiska station vid Helsingfors universitet. Hon bekr\u00e4ftar att den annorlunda milj\u00f6n i havet bidrar till att det i dag finns mera skr\u00e4pfisk i \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Forskningskoordinatorn Joanna Norrko har forskat kring \u00d6stersj\u00f6ns bottenfauna.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

\u2013  Viss algblomning kan bidra till fiskd\u00f6d. Flundror \u00e4r en bottenlevande fisk som leker och lever vid rena sandbottnar. N\u00e4r sandbotten t\u00e4cks av alger f\u00f6rsvinner flundrans levnadshabitat och det leder till f\u00e4rre fiskar. M\u00f6rt och brax \u00e4r s\u00e5dan fisk som drar nytta av att det \u00e4r m\u00f6rkt och grumligt och d\u00e5 f\u00e5r vi mer av det som i folkmun kallas skr\u00e4pfisk.

I den finska sk\u00e4rg\u00e5rden beror mycket av f\u00f6roreningarna p\u00e5 det geografiska l\u00e4get med holmar och \u00f6ar.
\u2013  I v\u00e5r sk\u00e4rg\u00e5rd \u00e4r det komplicerad mosaik och arter. Det sker inga snabba vattenombyten som till exempel utanf\u00f6r Estlands kust. Det betyder att de utsl\u00e4pp som kommer fr\u00e5n Finland stannar i v\u00e5r egna sk\u00e4rg\u00e5rd, ber\u00e4ttar Joanna Norrkko.
<\/p>\n\n\n\n

Fiskaren Christer Hackman som lever n\u00e4ra vattnet m\u00e4rker ocks\u00e5 av f\u00f6r\u00e4ndringarna i havet. Ut\u00f6ver att vattnet blir varmare till f\u00f6ljd av klimatf\u00f6r\u00e4ndringen ser han ocks\u00e5 hur ekosystemen f\u00f6r\u00e4ndras, och det i snabb takt.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 I Helsingfors har det skett stora f\u00f6r\u00e4ndringar under de tio senaste \u00e5ren. Visst f\u00e5r man mycket fisk \u00e4n idag men inte alls i samma m\u00e4ngd som f\u00f6rut. Det g\u00e4ller att veta var man ska fiska om man ska f\u00e5 napp idag, medan man f\u00f6rut kunde fiska var som helst, och det k\u00e4nns inte riktigt bra, s\u00e4ger Christer.<\/p>\n\n\n\n

Som van fiskare har han ocks\u00e5 sett fiskbest\u00e5nden minska under \u00e5rens g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Fisken t\u00e5l fiskandet ganska bra h\u00e4r i Finland, men i fr\u00e5ga om v\u00e4rldshaven s\u00e5 fiskas det i alltf\u00f6r stort omf\u00e5ng och det har blivit en fara. Desto mera kunskap man har som fiskare om hur ens eget fiskande p\u00e5verkar haven, desto mera ansvar har man. <\/p>\n\n\n\n

Christer f\u00f6rs\u00f6ker sj\u00e4lv t\u00e4nka \u00f6ver sina levnadsval p\u00e5 m\u00e5nga olika plan f\u00f6r att han ska leva s\u00e5 h\u00e5llbart som m\u00f6jligt f\u00f6r planeten och havens skull. Sj\u00e4lv \u00e4ter han till exempel mycket m\u00f6rt, som av andra betraktas som skr\u00e4pfisk. Han \u00e4r \u00e4ven observant p\u00e5 skillnaderna i de olika fiskarnas best\u00e5nd och han sl\u00e4nger inte heller bort s\u00f6ndriga n\u00e4t, utan anv\u00e4nder dem s\u00e5 l\u00e4nge det g\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Om jag ser en viss fisk minska i populationen s\u00e5 slutar jag fiska efter den. Till exempel i T\u00f6l\u00f6viken s\u00e5 fick man f\u00f6rr mycket g\u00f6s, men d\u00e5 m\u00e4ngden minskade s\u00e5 slutade jag fiska g\u00f6s. Finland har ett v\u00e4ldigt stort utbud av fisk som man borde ta vara p\u00e5 ist\u00e4llet f\u00f6r att importera.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Christer Hackman ser ofta b\u00e5de sk\u00e4ggdopping och havs\u00f6rn n\u00e4r han \u00e4r ute och fiskar.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det har blivit dags att testa p\u00e5 fiskelyckan f\u00f6r dagen och b\u00e5ten stannar till vid en bro. En mindre fiskeb\u00e5t har lagt till vid det b\u00e4sta st\u00e4llen, men trots det f\u00e5r Christer \u00e4nd\u00e5 napp p\u00e5 en g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 H\u00e4r vid holmen kan vattnet vara helt klart vissa dagar, men idag \u00e4r det grumligt. Det har att g\u00f6ra med att havsbottnen h\u00e4r i Finland har massvis med gropar d\u00e4r f\u00f6roreningarna samlas. Till exempel i Estland \u00e4r det mycket klarare d\u00e5 bottnen \u00e4r platt och nytt vatten har l\u00e4ttare att r\u00f6ra sig.<\/p>\n\n\n\n

Str\u00f6mmingsh\u00e4cklan med \u00e5tta krokar kan f\u00e5nga flera fiskar p\u00e5 samma g\u00e5ng. Christer g\u00f6r ett nytt kast med metsp\u00f6t och rycker lite i linan n\u00e4r det nuddar botten. Idag har str\u00f6mmingarna nappat p\u00e5 r\u00e4tt krok, f\u00f6r ingen av de hamnar p\u00e5 dagens middagsbord.
<\/p>\n\n\n\n



Karolina-Louise R\u00e4ms & Natalie Skogman<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Trots en minskning av fossila utsl\u00e4pp i \u00d6stersj\u00f6n driver nu klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e5ter upp algblomningen. Fiskaren Christer Hackman har levt n\u00e4ra havet under hela sitt liv, nu ser han hur fiskarterna f\u00f6rsvinner. <\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":462,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-253","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/253","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=253"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/253\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":654,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/253\/revisions\/654"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/462"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=253"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=253"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=253"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}