{"id":175,"date":"2022-05-26T14:02:12","date_gmt":"2022-05-26T12:02:12","guid":{"rendered":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/?p=175"},"modified":"2022-05-27T09:42:43","modified_gmt":"2022-05-27T07:42:43","slug":"ostersjon-drunknar-i-mikroplast-det-kommer-aldrig-forsvinna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/2022\/05\/26\/ostersjon-drunknar-i-mikroplast-det-kommer-aldrig-forsvinna\/","title":{"rendered":"\u00d6stersj\u00f6n drunknar i mikroplast: \u201cdet kommer aldrig f\u00f6rsvinna\u201d"},"content":{"rendered":"\n

\u00d6stersj\u00f6n \u00e4r idag ett av v\u00e4rldens mest f\u00f6rorenade hav enligt V\u00e4rldsnaturfonden. Havet inneh\u00e5ller stora m\u00e4ngder milj\u00f6gifter och olika kemikalier. Ett av de farliga \u00e4mnena i havet \u00e4r mikroplaster.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00d6stersj\u00f6n \u00e4r ett innanhav i norra europa med br\u00e4ckt vatten, vilket betyder att vattnet \u00e4r b\u00e5de s\u00f6tt och salt. Det \u00e4r f\u00e5 hav som har br\u00e4ckt vatten, vilket g\u00f6r \u00d6stersj\u00f6n till ett hem f\u00f6r m\u00e5nga unika arter. Men det \u00e4r ocks\u00e5 ett av v\u00e4rldens mest f\u00f6rorenade hav, fullt med farliga \u00e4mnen. Med farliga \u00e4mnen i det marina menas alla \u00e4mnen som p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r giftiga, sv\u00e5rnedbrytbara och kan ackumuleras i levande organismer. Ett av dessa farliga \u00e4mnen \u00e4r mikroplaster.<\/p>\n\n\n\n

Det finns idag flera instanser som forskar om \u00d6stersj\u00f6n, ett av dem \u00e4r Stockholms universitets \u00d6stersj\u00f6centrum. D\u00e4r arbetar ett tjugotal forskare och milj\u00f6analytiker, de samarbetar \u00e4ven med forskare fr\u00e5n andra institutioner och universitet. Tillsammans forskar de om \u00f6verg\u00f6dning, milj\u00f6gifter, kommersiellt fiske, kustexploatering och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, fr\u00e5n avrinningsomr\u00e5den och \u00f6ppet hav, ber\u00e4ttar Jenny Rosen, kommunikat\u00f6r p\u00e5 Stockholms universitets \u00d6stersj\u00f6centrum.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi har ett marint forskningslaboratorium p\u00e5 Ask\u00f6 och flera forskningsfartyg. Med hj\u00e4lp av dessa kan vi bedriva provtagning och milj\u00f6\u00f6vervakning och resurserna \u00e4r tillg\u00e4ngliga f\u00f6r forskare \u00e4ven utanf\u00f6r \u00d6stersj\u00f6centrum, s\u00e4ger Rosen.<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Jenny Rosen, kommunikat\u00f6r p\u00e5 Stockholms universitets \u00d6stersj\u00f6centrum<\/em>
Foto: Stockholms universitet <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Stockholms universitets \u00d6stersj\u00f6centrum definierar mikroplast som \u201dplastpartiklar som \u00e4r mindre \u00e4n 5 millimeter\u201d. Mikroplast finns ofta i hudv\u00e5rd och kosmetika, men kan ocks\u00e5 bildas genom att st\u00f6rre plastf\u00f6rem\u00e5l bryts ner i milj\u00f6n. Eftersom plast inte \u00e4r nedbrytbart g\u00e5r det inte att f\u00e5 bort ur v\u00e5rt system. Det blir mindre och mindre, men f\u00f6rsvinner inte helt.<\/p>\n\n\n\n

Mikroplast \u00e4r s\u00e5 pass sm\u00e5 partiklar att de hamnar i djur och jordbruksland och senare i oss m\u00e4nniskor. Stockholms universitets \u00d6stersj\u00f6centrum beskriver hur det var l\u00e4ttare att komma underfund med var de farliga utsl\u00e4ppen i \u00f6stersj\u00f6n kom fr\u00e5n tidigare. Idag \u00e4r det sv\u00e5rare eftersom att utsl\u00e4ppen idag kommer fr\u00e5n mer diffusa, mindre k\u00e4llor. En stor del av mikroplasterna kommer ut i havet genom v\u00e5rt avloppsvatten, d\u00e5 partiklarna \u00e4r s\u00e5 sm\u00e5. Plasterna kan ocks\u00e5 ta sig ut i havet genom vattendrag, reningsverk och direkt avrinning, vilket g\u00f6r att dessa utsl\u00e4pp blir sv\u00e5ra att \u00f6verblicka och \u00e5tg\u00e4rda.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Plaster best\u00e5r av en m\u00e4ngd olika kemikalier, ber\u00e4ttar Jari H\u00e4nninen, forskare och bitr\u00e4dande professor p\u00e5 \u00c5bo universitets biodiversitetsenhet och direkt\u00f6r p\u00e5 Sk\u00e4rg\u00e5rdshavets forskningsinstitut.<\/em>
Foto: Saga Engfelt<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

\u00d6stersj\u00f6n best\u00e5r av en m\u00e4ngd olika bottenmilj\u00f6er som passar m\u00e5nga olika typer av arter och deras behov. \u00d6stersj\u00f6centrum beskriver bottenmilj\u00f6erna som fundamentet och det som hela \u00d6stersj\u00f6ns ekosystem vilar p\u00e5. Det var i en sedimentunders\u00f6kning av \u00d6stersj\u00f6ns havsbotten som man lade m\u00e4rke till att \u00d6stersj\u00f6ns jordm\u00e5n best\u00e5r av mikroplaster, s\u00e5 l\u00e5ngt tillbaka som fr\u00e5n 1950-talet. En av de som var med och deltog i denna sedimentunders\u00f6kning var Jari H\u00e4nninen, forskare och bitr\u00e4dande professor p\u00e5 \u00c5bo universitets biodiversitetsenhet och direkt\u00f6r p\u00e5 Sk\u00e4rg\u00e5rdshavets forskningsinstitut.<\/p>\n\n\n\n

Sedimentunders\u00f6kningarna har p\u00e5g\u00e5tt under en fem\u00e5rsperiod, ber\u00e4ttar H\u00e4nninen. De m\u00e4ter skillnaderna i hur vattendrag belastar havet med mikroplast beroende p\u00e5 vilken s\u00e4song och \u00e5rstid det \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Varje \u00e5r \u00e4r annorlunda, vissa \u00e5r har mer belastning p\u00e5 grund av \u00f6kad flod avrinningar fr\u00e5n l\u00f6sa jordlager. N\u00e4sta \u00e5r kan vara v\u00e4ldigt torrt, vilket g\u00f6r att det inte \u00e4r lika stor belastning eller ingen belastning alls, s\u00e4ger H\u00e4nninen.<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Jari H\u00e4nninen, forskare och bitr\u00e4dande professor p\u00e5 \u00c5bo universitets biodiversitetsenhet och direkt\u00f6r p\u00e5 Sk\u00e4rg\u00e5rdshavets forskningsinstitut.<\/em>
Foto: Privat<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Vilken p\u00e5verkan och effekt mikroplaster har p\u00e5 m\u00e4nniskan kan man \u00e4nnu inte s\u00e4ga, eftersom unders\u00f6kningarna fortfarande \u00e4r i ett tidigt stadie. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi antar att det m\u00e5ste finnas negativa effekter. Plaster best\u00e5r av olika kemikalier som kommer hamna i stor koncentration p\u00e5 havsbottnen som sedan g\u00e5r vidare till havsdjur. Men vi \u00e4r inte i det stadiet \u00e4nnu. Vi m\u00e5ste f\u00f6rst f\u00f6rst\u00e5 sedimentens process och hur det g\u00e5r till, innan vi kan forska om de biologiska effekterna mikroplaster har, s\u00e4ger H\u00e4nninen.<\/em><\/p>\n\n\n\n

”Plast lever f\u00f6r evigt och det kommer aldrig f\u00f6rsvinna. Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rbereda metoder f\u00f6r forskning och studering av mikroplast, eftersom variationen \u00e4r s\u00e5 stor. Men jag tycker det \u00e4r v\u00e4rt att f\u00f6rs\u00f6ka \u00e4nd\u00e5”<\/strong><\/p>– Jari H\u00e4nninen
bitr\u00e4dande professor, \u00c5bo universitet.<\/sub><\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

Det senaste som uppt\u00e4ckts p\u00e5 havsbottnen \u00e4r nanoplaster, allts\u00e5 plastpartiklar som \u00e4r \u00e4nnu mindre \u00e4n mikroplast. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Nykomlingen det h\u00e4r \u00e5ret \u00e4r nanoplast, som \u00e4r mindre i storlek \u00e4n mikroplaster. F\u00f6r b\u00e5de mikroplaster och nanoplaster har vi \u00e4nnu inte uppfunnit de r\u00e4tta metoderna f\u00f6r att forska och studera plastpartiklarna, eftersom fenomenet  \u00e4r s\u00e5 pass nytt. Vi m\u00e5ste skapa nya metoder f\u00f6r att kunna g\u00f6ra de riktiga studierna, s\u00e4ger H\u00e4nninen.<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"
En av Jari H\u00e4nninens kollegor som utf\u00f6r en sedimentunders\u00f6kning.<\/em>
Foto: Privat<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n
\"\"
En bild fr\u00e5n en p\u00e5g\u00e5ende sedimentunders\u00f6kning.<\/em>
Foto: Privat<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Jari ber\u00e4ttar hur all plast m\u00e4nniskan producerat de senaste 40 \u00e5ren kan hittas p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6ns havsbotten. Det \u00e4r en stor variation av mikroplaster som finns p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6ns botten vilket g\u00f6r det sv\u00e5rt att f\u00f6rbereda metoder f\u00f6r forskning och studering av dem.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 processen b\u00e4ttre f\u00f6r att kunna f\u00f6rbereda b\u00e4ttre forskning f\u00f6r framtiden, s\u00e5 vi kan k\u00e4mpa mot mikroplast. Plast lever f\u00f6r evigt och det kommer aldrig f\u00f6rsvinna. Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rbereda metoder f\u00f6r forskning och studering av mikroplaster, eftersom variationen \u00e4r s\u00e5 stor. Men jag tycker det \u00e4r v\u00e4rt att f\u00f6rs\u00f6ka \u00e4nd\u00e5, s\u00e4ger H\u00e4nninen.<\/em><\/p>\n\n\n\n

\n