{"id":147,"date":"2022-05-25T09:34:28","date_gmt":"2022-05-25T07:34:28","guid":{"rendered":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/?p=147"},"modified":"2022-05-27T10:57:07","modified_gmt":"2022-05-27T08:57:07","slug":"sabinas-reflektioner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/2022\/05\/25\/sabinas-reflektioner\/","title":{"rendered":"Sabinas reflektioner"},"content":{"rendered":"\n

M\u00e5ndag 23.5:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Under dagen kom det flera g\u00e5nger upp p\u00e5 vilket s\u00e4tt journalism m\u00f6ter vetenskap p\u00e5 olika s\u00e4tt. Jag v\u00e4ntade mig att f\u00e5 lite insikt i hur man ska f\u00f6rvandla vetenskapligt material till n\u00e5gonting som gemene man skulle f\u00f6rst\u00e5. Ett s\u00e4tt som det h\u00e4r konkretiserades av g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4saren Malin Avenius var att dissekera journalistens och forskarens f\u00f6rh\u00e5llande. Enligt Avenius finns det mycket f\u00f6rdomar fr\u00e5n b\u00e5da h\u00e5llen som kan g\u00f6ra samarbetet komplicerat, vilket \u00e4r en uppfattning som jag verkligen har m\u00e4rkt av. <\/p>\n\n\n\n

Orsaken till att det sker missf\u00f6rst\u00e5nd och negativa k\u00e4nslor mellan journalister och akademiker som forskare och andra vetenkskapsm\u00e4n- och kvinnor kan vara skillnaden i arbetss\u00e4tt, p\u00e5pekade Avenius. Vad jag tog med mig av detta budskap var att det l\u00f6nar sig f\u00f6r en journalist att \u00f6ka sin f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r den vetenskapliga processen, \u00e4ven om man inte beh\u00f6ver n\u00e5 den expertniv\u00e5n som en forskare har. N\u00e5got jag fortfarande funderar \u00f6ver \u00e4r hur mycket man kan kr\u00e4va av forskaren att de i geng\u00e4ld f\u00f6rst\u00e5r sig p\u00e5 den journalistiska processen. Fungerar samarbetet b\u00e4ttre bara p\u00e5 grund av att en av parterna har satt sig in i den andres roll men inte vice versa? <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rmedlingen av information \u00e4r olika mellan journalism och vetenskap, konstaterade Avenius. B\u00e5de och vill fortfarande n\u00e5 samma m\u00e5l, det vill s\u00e4ga att l\u00e4saren f\u00f6rst\u00e5r vad som f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4gas. D\u00e5 jag j\u00e4mf\u00f6r min egen bakgrund i filosofi till mina studier i medier och kommunikation k\u00e4nner jag igen mig i att m\u00e5sta t\u00e4nka om d\u00e5 jag b\u00f6rjade producera journalistiskt inneh\u00e5ll. Oftast ses ocks\u00e5 det journalistiska skrivs\u00e4ttet som det mer begripliga, \u00e4ven om man kanske g\u00e5r mer in p\u00e5 detaljer i vetenskapligt inneh\u00e5ll. Det \u00e4r fascinerande hur de \u00e4nd\u00e5 ses som s\u00e5 pass skilda omr\u00e5den. Forskningen \u00e4r l\u00e5ngsammare, precis som Avenius sa under sin f\u00f6rel\u00e4sning, men det m\u00e5ste g\u00e5 ihop med journalistik utan att beh\u00f6va snabba p\u00e5 sin takt.<\/p>\n\n\n\n

Tisdag 24.5:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Som tema f\u00f6r veckans projekt valde jag och mitt par att skriva om biodiversitet inom jordbruk. D\u00e4rmed var det v\u00e4ldigt l\u00e4rorikt att lyssna p\u00e5 g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4saren Emma Wickmans f\u00f6rel\u00e4sning om hennes arbete. Hon ber\u00e4ttade att hon jobbar mycket med n\u00e5gonting som heter regenerativ jordbruk, vilket bland annat f\u00f6rs\u00f6ker fr\u00e4mja biologisk m\u00e5ngfald. i hennes Powerpoint skrev hon \u201dOm den biologiska m\u00e5ngfalden utarmas kan hela planetens ekosystem kollapsa\u201d, vilket understreckade f\u00f6r mej personligen hu viktig biodiversitet verkligen \u00e4r och gjorde veckans projekt \u00e4nnu mer inspirerande att ta itu med.<\/p>\n\n\n\n

Kolinlagrande \u00e4r enligt Wickman centralt f\u00f6r milj\u00f6v\u00e4nligt jordbrukande och matproduktionen. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringen kan bromsas just med hj\u00e4lp av biodiversitet, vilket jag inte har h\u00f6rt om tidigare. Under kursen utgick vi mycket fr\u00e5n material och projekt fr\u00e5n n\u00e4tsidan f\u00f6r Carbon Action, vilket belyste f\u00f6r mig hur stor roll kol verkligen har i h\u00e5llbarhet. N\u00e5gonting som Wickman ocks\u00e5 p\u00e5pekade var hur regenerativ jordbruk med hj\u00e4lp av kolinlagrande h\u00f6r ihop med allt annat, det vill s\u00e4ga politik och samh\u00e4llet i stort. Hon tog upp hur kriget i Ukraina exempelvis p\u00e5verkar matproduktionen och -frakten. Om vi inte fokuserar p\u00e5 regenerativt jordbruk i den h\u00e4r speciella v\u00e4rldssituationen, som gynnar b\u00e5de milj\u00f6n och jordbrukaren, kommer vi att st\u00f6ta p\u00e5 problem.<\/p>\n\n\n\n

Informationen vi fick under Wickmans presentation gav f\u00e4rdigheter f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 h\u00e5llbart jordbrukande och fr\u00e4mjandet av biodiversitet. Det h\u00e4r tror jag att kommer att st\u00f6da arbetet med v\u00e5rt egna projekt, eftersom det var ett relativt ok\u00e4nt koncept f\u00f6r mej fr\u00e5n tidigare. Jag blev exempelvis intresserad att fr\u00e5ga och h\u00f6ra av intervjupersonerna som \u00e4ger en g\u00e5rd p\u00e5 vilka s\u00e4tt de implementerar olika f\u00f6rs\u00f6k att beh\u00e5lla biodiversitet. Speciellt diversitet i marken, vilket Wickman ber\u00e4ttade att inneh\u00e5ller en fj\u00e4rdedel av v\u00e5r jords viktiga mikrober.<\/p>\n\n\n\n

Onsdag 25.5<\/strong>:<\/p>\n\n\n\n

Under dagen h\u00f6ll vi tv\u00e5 intervjuer f\u00f6r v\u00e5r artikel om pollinerarinsekter. Intervjun med forskaren var \u00f6gon\u00f6ppnande ang\u00e5ende projektet vi inkluderat i v\u00e5rt arbete. Vad det kom fram var att projektet varit v\u00e4ldigt fritt och att det handlat mer om ett j\u00e4mlikt samarbete mellan experter och jordbrukare. Det h\u00e4r fick mig att fundera kring ifall de andra Carbon Action projekten fungerar p\u00e5 liknande s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Samtalet med en g\u00e5rds\u00e4gare, som jobbar f\u00f6r att g\u00f6ra sitt jordbruk mer pollinerarv\u00e4nligt, gjorde projektet mer konkret. N\u00e5got jag inte var bekant med fr\u00e5n tidigare var hur enkla de steg han tagit var. G\u00e5rds\u00e4garen Rehn l\u00e4t uppmuntrande i att det \u00e4r en tj\u00e4nst f\u00f6r milj\u00f6n som alla kan ta del av. N\u00e4r vi b\u00f6rjade skriva p\u00e5 v\u00e5rt arbete var det n\u00e5got vi ville lyfta upp. Tillg\u00e4nglighet och enkelhet verkar vara nyckeln f\u00f6r att f\u00e5nga mer engagemang fr\u00e5n l\u00e4sarens sida.<\/p>\n\n\n\n

Ett problem som man kanske kan m\u00f6ta p\u00e5 med projekt som detta \u00e4r att det \u00e4r s\u00e5 ostrukturerat. Hur skriver man om ett projekt som inte har ett tydligt m\u00e5l eller str\u00e4var till vissa resultat? Det kan bli sv\u00e5rare att skriva en intressant text om n\u00e5gonting mer odefinierat, men d\u00e5 t\u00e4nker jag att det kanske l\u00f6nar sig att ha en mer ledig approach till \u00e4mnet. D\u00e4rf\u00f6r kom jag och mitt arbetspar \u00f6verens om att styra fokuset bort fr\u00e5n projektet och anv\u00e4nda det mer som ett konkret exempel i ett bredare \u00e4mne.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5got jag blev och fundera p\u00e5 var handlar om foton man tar f\u00f6r artiklar som handlar om mer obest\u00e4mda milj\u00f6\u00e4mnen. Det k\u00e4nns lockande att anv\u00e4nda redan existerande arkivbilder, men d\u00e5 blir det s\u00e5 klart mindre av ens egen produkt. Det \u00e4r dock sv\u00e5rt att som icke-professionell fotograf \u00e4gna tid \u00e5t att exempelvis ta foton p\u00e5 olika insekter. De skulle ha varit v\u00e4ldigt passande foton f\u00f6r v\u00e5r artikel, men det blir ocks\u00e5 sv\u00e5rt att realisera. <\/p>\n\n\n\n

Torsdag 26.5:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vi jobbade med finslipa artikeln och funderade ut vilka foton som passade f\u00f6r temat. En del foton fick vi av intervjupersonerna, men n\u00e5gra hade mitt arbetspar tagit p\u00e5 v\u00e5r utflykt. Att t\u00e4nka kring vad f\u00f6r foton som borde anv\u00e4ndas, speciellt n\u00e4r det handlar om n\u00e5gonting relativt allm\u00e4nt som jordbruk och biodiversitet, k\u00e4ndes ibland utmanande. Kan vi anv\u00e4nda egna foton av blommor, eftersom att de symboliserar det som vi skulle bli utan om vi inte skyddar pollinat\u00f6rer, eller blir det f\u00f6r avsides fr\u00e5n sj\u00e4lva temat?<\/p>\n\n\n\n

Mitt par och jag hade t\u00e4nkt p\u00e5 att skriva artikeln i formen av en ber\u00e4ttelse av en pollinerarinsekt. Mitt arbetspar blev inspirerad av g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4saren Marcus Rosenlund och hans levande s\u00e4tt att f\u00f6rel\u00e4sa om v\u00e4xten Azolla. Id\u00e9n var att vi skulle f\u00f6rklara hur pollineringen sker genom att f\u00f6lja pollinerarinsektens process, vilket i sin tur skulle ge en b\u00e4ttre bild \u00e5t l\u00e4saren om vad budskapet \u00e4r. Med f\u00f6r m\u00e5nga hinder under insektens flykt f\u00f6rlorar vi dem och det leder till st\u00f6rre problem f\u00f6r v\u00e4xtligheten och s\u00e5ledes m\u00e4nniskan. Den inverkan som pollinat\u00f6rerna har m\u00e5ste understreckas och lyftas fram, precis som experten vi intervjuade sade. Fr\u00e5gan \u00e4r bara p\u00e5 vilket s\u00e4tt man lyfter fram det p\u00e5 ett s\u00e4tt som k\u00e4nns intressant f\u00f6r l\u00e4saren? <\/p>\n\n\n\n

Slutligen best\u00e4mde vi oss f\u00f6r ett mer traditionellt format f\u00f6r v\u00e5r artikel, eftersom att vi tyckte att det blev naturligare att d\u00e5 \u00e4ven tala om projektet som var grunden f\u00f6r hela v\u00e5rt tema. Utan att g\u00f6ra artikeln till reklam f\u00f6r projektet \u201dDen pollinerarv\u00e4nliga g\u00e5rden\u201d, ville vi \u00e4nd\u00e5 ha det med som en grundpelare f\u00f6r artikeln. Enligt jordbrukaren som vi intervjuade \u00e4r projektet ett av det enda som koncentrerar sig p\u00e5 just att skydda pollinat\u00f6rer i Finland. Materialet som projektet medf\u00f6ljde verkar vara n\u00e5got av de enda som finns om \u00e4mnet, i alla fall om vi talar om material som \u00e4r tillg\u00e4ngligt f\u00f6r alla. D\u00e4rf\u00f6r k\u00e4ndes det ocks\u00e5 som en bra l\u00f6sning att utg\u00e5 ifr\u00e5n projektet samtidigt som vi behandlade \u00e4mnet p\u00e5 en mer allm\u00e4n niv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Fredag 27.5:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Den sista dagen \u00e4gnade vi tiden \u00e5t att g\u00e5 igenom var och en grupps projekt, vilket var en god id\u00e9. Det var intressant att bekanta sig med vad de andra hade hittat p\u00e5 att skriva om. Ocks\u00e5 de delarna av kursen som personligen kanske f\u00f6rblev lite oklara efter f\u00f6rel\u00e4sningarna klarnade d\u00e5 man fick lyssna p\u00e5 presentationerna av de andras projekt. M\u00e5nga hade n\u00e4mligen tagit fasta p\u00e5 ett specifikt \u00e4mne som vi redan g\u00e5tt igenom. D\u00e5 man fick h\u00f6ra hur n\u00e5gon av oss studerande f\u00f6rklarade ett \u00e4mne var det ibland tydligare \u00e4n d\u00e5 en av kursens g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sare ber\u00e4ttade om samma sak. <\/p>\n\n\n\n

Det var ocks\u00e5 sk\u00f6nt att h\u00f6ra om de andra gruppernas utmaningar under arbetsprocessen, eftersom att det verkade som att m\u00e5nga hade haft samma sorts problem. Det vanligaste var att grupper hade haft lite sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 exakt vad de skrev om, helt enkelt f\u00f6r att vetenskapen var s\u00e5 komplicerad. En deltagare kommenterade under genomg\u00e5ngen att de f\u00f6rstod kolinlagring mycket b\u00e4ttre efter att vi tittat p\u00e5 en grupps video om det. En som har g\u00e5tt fr\u00e5n att inte f\u00f6rst\u00e5 ett \u00e4mne till att kunna f\u00f6rklara det f\u00f6rst\u00e5eligt till andra g\u00f6r det oftast p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt. Det h\u00e4r \u00e4r v\u00e4l vad det journalistiska arbetet kan reduceras till.<\/p>\n\n\n\n

Handledarnas feedback var givande p\u00e5 det s\u00e4ttet att de beh\u00f6ll sig kritiska. F\u00f6r m\u00e5nga grupper ville de lyfta fram hur bra det var att ta in en annan synvinkel p\u00e5 \u00e4mnet. Det h\u00e4r \u00e4r s\u00e5klart n\u00e5got som man l\u00e4r sig v\u00e4ldigt tidigt i den journalistiska utbildningen, men ibland kan man stanna vid att rapportera vad intervjupersonerna sagt. S\u00e5 l\u00e4nge man inte skriver n\u00e5gonting som fakta utan som n\u00e5got intervjupersonen p\u00e5st\u00e5r kan man kanske t\u00e4nka sig att det r\u00e4cker. Det \u00e4r dock alltid en mer allomfattande slutprodukt om den inneh\u00e5ller en annan r\u00f6st. Det h\u00e4r var n\u00e5gonting som vi funderade mycket p\u00e5 i v\u00e5rt grupparbete om pollinat\u00f6rerna. Vi hade med forskaren som var ansvarig f\u00f6r projektet vi skrev om, och som andra intervju en jordbrukare som varit med i det. <\/p>\n\n\n\n

Mitt arbetspar p\u00e5pekade att det vore bra att ha en tredje k\u00e4lla \u00e4ven om det skulle g\u00f6ra artikeln l\u00e5ng. Det h\u00e4r tror jag att f\u00f6rb\u00e4ttrade v\u00e5r slutprodukt markant.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det l\u00f6nar sig f\u00f6r en journalist att \u00f6ka sin f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r den vetenskapliga processen, \u00e4ven om man inte beh\u00f6ver n\u00e5 den expertniv\u00e5n som en forskare har. Men hur mycket kan man kr\u00e4va av forskaren att de i geng\u00e4ld f\u00f6rst\u00e5r sig p\u00e5 den journalistiska processen? P\u00e5 vilket s\u00e4tt journalism m\u00f6ter vetenskap p\u00e5 olika s\u00e4tt?<\/p>\n

L\u00e4s Sabinas kursdagbok >>><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-147","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-reflektioner"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/147","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=147"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/147\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":697,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/147\/revisions\/697"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=147"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=147"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=147"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}