{"id":126,"date":"2022-05-25T08:42:25","date_gmt":"2022-05-25T06:42:25","guid":{"rendered":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/?p=126"},"modified":"2022-05-27T15:41:31","modified_gmt":"2022-05-27T13:41:31","slug":"natalies-reflektioner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/2022\/05\/25\/natalies-reflektioner\/","title":{"rendered":"Natalies reflektioner"},"content":{"rendered":"\n

Prolog<\/strong> Vi anl\u00e4nde hit till Hanaholmen redan p\u00e5 s\u00f6ndag, tr\u00f6tt som man \u00e4r efter att ha rest en lite l\u00e4ngre bit s\u00e5 kunde det \u00e4nd\u00e5 konstateras att man var i goda h\u00e4nder rent milj\u00f6m\u00e4ssigt. Jag hade inte f\u00f6rberett mig desto mera inf\u00f6r kursen, endast konstaterat vilken dag jag ska till huvudstaden och n\u00e4r jag ska hem, s\u00e5 vyerna och lugnet p\u00e5 holmen var en v\u00e4lkomnade \u00f6verraskning. Det k\u00e4nns \u00e4nd\u00e5 vikitgt att trivas i milj\u00f6n d\u00e5 kroppen och sinnet \u00e4r s\u00e5 upp i varv inf\u00f6r den kommande veckan. Under natten h\u00f6rdes insekter och f\u00e5gelkvitter utanf\u00f6r, och fr\u00e5n f\u00f6nstret s\u00e5g man guppande v\u00e5gor. Jag k\u00e4nde mig n\u00e4rmare naturen \u00e4n jag g\u00f6r i min l\u00e4genhet p\u00e5 R\u00e5dhusgatan i Vasa, d\u00e4r bilarna susar f\u00f6rbi utanf\u00f6r. Man skulle inte ha trott att det var sj\u00e4lvaste huvudstaden man anl\u00e4nt till.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5ndag<\/strong> Frukost \u00e4r n\u00e5got av det b\u00e4sta jag vet, jag \u00e4ter g\u00e4rna frukosttillbeh\u00f6r till varje m\u00e5ltid, s\u00e5 jag kan inte betona det nog vilken lyx det \u00e4r att erbjudas hotellfrukost varje morgon. Efter kaffe och croissanter sl\u00e4ngdes vi in i det inplanerade programmet, och n\u00e4r de skrev \u201dintensivkurs\u201d s\u00e5 kunde man lugnt konstatera att de inte lj\u00f6g. Mitt ton\u00e5rsjag som studerade p\u00e5 bildkonstlinjen v\u00e4cktes till liv och jublade n\u00e4r vi fick h\u00f6ra lite historia kring Hanaholmen och all den konst som finns h\u00e4r. Mitt nuvarande jag som inte riktigt vet vad hon vill i framtiden fick ont i magen d\u00e5 veckans uppgift presenterades och vi lyssnade p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningar. Prestations\u00e5ngesten var ett faktum s\u00e5 v\u00e4l som en tvivlan p\u00e5 ens egna kunskaper. Det \u00e4r fint att en s\u00e5 blandad men liten grupp samlats, h\u00e4r finns de som \u00e4r i slutskedet av sina mediestudier s\u00e5 v\u00e4l som de som bara b\u00f6rjat \u2013 jag h\u00f6r till den senare gruppen. Att komma med p\u00e5 den h\u00e4r kursen var ingen sj\u00e4lvklarhet f\u00f6r mig, men d\u00e5 v\u00e5r lektor tjatade om vilken ypperlig chans det h\u00e4r \u00e4r s\u00e5 kunde jag inte l\u00e5ta den g\u00e5 med gott samvete. Ska jag vara \u00e4rlig hoppades jag \u00e4nd\u00e5 att jag inte skulle f\u00e5 platsen, men s\u00e5 gick inte den historien till. Min praktik p\u00e5 den lilla redaktion i min hemstad har nyss b\u00f6rjat och f\u00f6r att jag skulle kunna vara p\u00e5 Hanaholmen den h\u00e4r veckan s\u00e5 inneb\u00e4r det att jag ocks\u00e5 avslutar min praktik en vecka senare \u00e4n planerat. \u00c4nnu f\u00f6rra veckan var jag os\u00e4ker p\u00e5 mitt val, men min vilja att komma ur min comfort zone (som s\u00e5 ofta kan v\u00e4cka liv i min sociala \u00e5ngest) var v\u00e4l stark nog. Men allt f\u00f6r illa k\u00e4nns det inte, lite stress och press och magont beh\u00f6ver inte stoppa en. I dagens bagage finns os\u00e4kerhet, stolthet, alltf\u00f6r f\u00e5 vattenglas, god mat, intressanta synpunkter fr\u00e5n f\u00f6rel\u00e4sningar s\u00e5 v\u00e4l som vetskapen av Azollans existens \u2013 som den otroligt karismatiske vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlund ber\u00e4ttade om. Han skulle jag g\u00e4rna ta en \u00f6l med, f\u00e5 lyssna p\u00e5 fler historier kring alla dessa otroliga sm\u00e5 levande ting vi har omkring oss. Jag ska f\u00f6rs\u00f6ka t\u00e4nka mig som en Azolla denna vecka, f\u00f6r \u00e4ven om Azollan \u00e4r liten vid f\u00f6rsta anblick s\u00e5 tar det inte l\u00e4nge innan den tagit \u00f6ver v\u00e4rlden. Ta \u00f6ver v\u00e4rlden kanske inte ligger i mina intressen, men jag ska f\u00f6rs\u00f6ka komma ih\u00e5g att jag nog ock\u00e5s har n\u00e5got st\u00f6rre att erbjuda trots att jag k\u00e4nner mig s\u00e5 liten just nu.<\/p>\n\n\n\n

Tisdag <\/strong>Tji fick jag d\u00e5 jag t\u00e4nkte att det kanske skulle bli en l\u00e4ttare dag f\u00f6r huvudet och sj\u00e4len. Under m\u00e5ndagskv\u00e4llen \u00f6verv\u00e4gde jag i alla fall att \u00e4gna mig \u00e5t en kv\u00e4llspromenad eller dylikt efter allt program var klart. Idag sl\u00e4ngde jag mig p\u00e5 hotells\u00e4ngen sekunden vi kom tillbaka fr\u00e5n f\u00e4ltet. En givande dag var det dock, nu fick vi f\u00f6rdjupa oss desto mera i det h\u00e4r med klimat, milj\u00f6 och kriserna d\u00e4rtill. Jag erfarar att jag inte har kunskap nog f\u00f6r att helt f\u00f6rst\u00e5 mig helt p\u00e5 det rent naturvetenskapliga, men som tur \u00e4r s\u00e5 har jag \u00e4nd\u00e5 ett stort intresse f\u00f6r just milj\u00f6fr\u00e5gor. Som redan n\u00e4mnt s\u00e5 hade jag inte t\u00e4nkt \u00f6ver mitt val av att delta i den h\u00e4r kursen, och inte heller l\u00e4st in mig s\u00e5 mycket \u2013 s\u00e5 \u00e4mnet f\u00f6r veckan var inte heller n\u00e5got jag \u00e4gnat n\u00e5gon desto st\u00f6rre tanke p\u00e5. Det var i alla fall tills Rachel Carson och Silent Spring<\/em> n\u00e4mndes (av Malin Avenius p\u00e5 m\u00e5ndagen). Jag minns Carson fr\u00e5n en av de f\u00f6rsta kurserna jag tog i mitt korta bi\u00e4mne inom h\u00e5llbar utveckling, hon klassades som en hysterisk kvinna p\u00e5 sin tid f\u00f6r att hon beskyllde m\u00e4nniskan f\u00f6r f\u00f6roreningen i naturen. Ins\u00e5g v\u00e4l ungef\u00e4r d\u00e4r, men desto mera idag, att jag inte sprungit alltf\u00f6r l\u00e5ngt fr\u00e5n min hemmaplan. Det var ocks\u00e5 v\u00e4ldigt givande att faktiskt ge sig ut p\u00e5 f\u00e4ltet. \u00c4ven om man inte f\u00f6rstod precis allting s\u00e5 fick man ett v\u00e4ldigt bra perspektiv p\u00e5 hur forskarna jobbar. Det \u00e4r fint att jag kommer att t\u00e4nka mera p\u00e5 allt det d\u00e4r bakgrundsarbetet n\u00e4sta g\u00e5ng jag tvingas l\u00e4sa n\u00e5gon av dessa l\u00e5nga \u201dtr\u00e5kiga\u201d och sv\u00e5rf\u00f6rst\u00e5erliga forskningsartiklar i mina studier. Hettan i solen p\u00e5minde ocks\u00e5 om sommaren som bara ligger runt knuten. Man f\u00e5r tjuvstarta sommaren h\u00e4r p\u00e5 Hanaholmen. Imorgon b\u00f6rjar det riktiga, indivuella arbetet i par och trots att det upplevs v\u00e4ldigt oklart och stressigt i stunden s\u00e5 hoppas jag vi ska leverera s\u00e5v\u00e4l som att ha n\u00e5gon ork kvar att ta in naturen med. Med gott samvete vill jag s\u00e4tta mig p\u00e5 en sten vid havet med sk\u00f6nlitteratur d\u00e5 arbetsdagen \u00e4r \u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n

Onsdag<\/strong> Jag vet att tid \u00e4r en lyxvara journalister s\u00e4llan har, men n\u00e5gon timme \u00f6ver f\u00f6r eget arbete och f\u00f6rberedelse under ocks\u00e5 m\u00e5ndag och tisdag skulle ha lugnat min sj\u00e4l. Turen var dock p\u00e5 v\u00e5r sida den h\u00e4r g\u00e5ngen. Under ynka femtio minuter s\u00e5 l\u00f6ste sig det mesta jag grubblat p\u00e5, vi fick allt material insamlat och det blev p\u00e5 klart vad vi ska g\u00f6ra just v\u00e5r produkt om. Det k\u00e4ndes ocks\u00e5 som att vi verkligen kommer levera n\u00e5got bra ist\u00e4llet f\u00f6r att bara leverera n\u00e5got. Dagens h\u00e4ndelser t\u00e4nde ocks\u00e5 en liten gnista i mig som jag sannerligen beh\u00f6vde efter dagar av os\u00e4kerhet. Jag p\u00e5mindes om den d\u00e4r k\u00e4nslan n\u00e4r det klarnar, n\u00e4r man pl\u00f6tsligt hittar ett bra case och ser helheten framf\u00f6r sig. Jag ins\u00e5g \u00e4ven vilka fantastiska upplevelser och m\u00e4nniskor man som journalist kommer f\u00e5 tr\u00e4ffa. I v\u00e5r f\u00f6rsta telefonintervju med en ljuvlig finlandssvensk forskare n\u00e4mndes fiskare och hur de p\u00e5verkas av \u00d6stersj\u00f6ns beskymmersamma l\u00e4ge. Inte l\u00e5ngt d\u00e4refter stod vi och samtalade med Hanaholmens egna fiskare; en jordn\u00e4ra och v\u00e4ltalig musiker. Det var en av de d\u00e4r f\u00f6rsta riktigt ljuva sommardagarna och vi hade turen att f\u00e5 \u00e5ka med i b\u00e5ten runt Hanaholmen, en par str\u00f6mming inf\u00e5ngades \u00e4ven. Middagen imponerade som f\u00f6rv\u00e4ntat (best\u00e5ende av annan f\u00e5ngst, inte v\u00e5ra str\u00f6mmingar), och trots en lite molnigare kv\u00e4ll s\u00e5 fanns det faktiskt energi kvar f\u00f6r en liten promenad. En tyngd tycks ha lyfts fr\u00e5n mina axlar nu n\u00e4r vi p\u00e5 riktigt \u00e4r ig\u00e5ng med arbetet. Jag anar en viss tacksamhet till mig sj\u00e4lv att jag v\u00e5gade chansa och faktiskt kom med p\u00e5 den h\u00e4r kursen, f\u00f6rst\u00e5s \u00e4ven en tacksamhet \u00f6ver att ens ha f\u00e5tt chansen.<\/p>\n\n\n\n

Torsdag <\/strong>Dagen gick \u00e5t till att sammanst\u00e4lla v\u00e5r text innan slutprodukten kunde publiceras p\u00e5 hemsidan. Det h\u00e4r arbetet och kursen i sig har verkligen v\u00e4ckt mycket tankar och man har f\u00e5tt bredda sina vyer p\u00e5 m\u00e5nga olika vis. Som finlandssvensk journalist f\u00e5r man aktivt jobba med att f\u00e5 bort sina invanda finlandismer, och m\u00e5nga av dem \u00e4r man \u00e4nnu ovetandes av. Att jobba med n\u00e5gon fr\u00e5n Sverige har f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt varit l\u00e4rorikt, men speciellt d\u00e5 det kommer till spr\u00e5k, uttryck och finlandismer. Detta samarbete var ju f\u00f6rst\u00e5s till f\u00f6rdel f\u00f6r mig, att ha en korrl\u00e4sare specialiserad p\u00e5 att peka ut finlandismer \u2013 f\u00f6r att hen helt enkelt inte f\u00f6rst\u00e5r vad jag skrivit. Ord som kurabyxor<\/em> \u00e4r uppenbara finlandismer f\u00f6r mig, trots det var jag tvungen att googla mig fram till att det heter galonbyxor. Att ordet medeltal <\/em>inte alls anv\u00e4nds var desto nyare information f\u00f6r mig, medan jag forts\u00e4tter gl\u00f6mma bort att ordet slippa<\/em> endast anv\u00e4nds i negativ bem\u00e4rkelse i svenskan (det vill s\u00e4ga, man slapp inte in p\u00e5 den d\u00e4r utbildningen). Vilda diskussioner v\u00e4cktes \u00e4ven kring ordet chokladst\u00e5ng<\/em>, som f\u00f6rst\u00e5s inte \u00e4r en polkagris doppad i choklad vilket min arbetskamrat trodde. Men n\u00e5got jag vet \u00e4r det att vi b\u00e5da \u00e4r v\u00e4ldigt n\u00f6jda \u00f6ver den slutprodukt och v\u00e5rt samarbete, och jag tror att det \u00e4r en fin v\u00e4nskap vi startat h\u00e4r p\u00e5 Hanaholmen. Trots att ett vemod l\u00e5g \u00e4nd\u00e5 \u00f6ver den sista middagen p\u00e5 holmen s\u00e5 fick kv\u00e4llen sluta i skratt.<\/p>\n\n\n\n

Epilog<\/strong> S\u00e5 m\u00e5nga konstateranden kring att det h\u00e4r \u00e4r sista det och det. Veckan fl\u00f6g verkligen f\u00f6rbi och inte p\u00e5 ett klyschigt s\u00e4tt, utan den gjorde verkligen det. Vi presenterade v\u00e5ra arbeten f\u00f6r varandra och alla har verkligen gjort fina slutprodukter. Medan jag och min arbetskamrat presenterade v\u00e5r artikel om f\u00f6ljderna av \u00d6stersj\u00f6ns utsl\u00e4pp s\u00e5 slog det mig att jag inte var nerv\u00f6s, varken r\u00f6sten eller h\u00e4nderna skakade. Det var en stor kontrast till det jag k\u00e4nde p\u00e5 m\u00e5ndagen n\u00e4r vi skulle mingla oss fram till v\u00e5r m\u00f6jliga arbetskamrat. Jag kan inte tolka det p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4n att det h\u00e4r \u00e4r en plats och en grupp m\u00e4nniskor med vilka jag k\u00e4nner mig trygg och bekv\u00e4m. Det var blandade k\u00e4nslor kring att bege sig ut till taxin som skulle ta en fr\u00e5n holmen. Sorgligt att ta farv\u00e4l f\u00f6rst\u00e5s, men sk\u00f6nt att f\u00e5 k\u00e4nna att man klarat av \u00e4ven detta kapitel. Jag l\u00e4ngtar efter att g\u00e5 bland egna gator, att sova bland egna lakan. Men desto mera hoppas jag alla kursdeltagare all lycka i framtiden, och jag \u00f6nskar f\u00e5 se dem alla igen.<\/p>\n\n\n\n

Natalie Skogman<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vi anl\u00e4nde hit till Hanaholmen redan p\u00e5 s\u00f6ndag, tr\u00f6tt som man \u00e4r efter att ha rest en lite l\u00e4ngre bit s\u00e5 kunde det \u00e4nd\u00e5 konstateras att man var i goda h\u00e4nder rent milj\u00f6m\u00e4ssigt. Jag hade inte f\u00f6rberett mig desto mera inf\u00f6r kursen, endast konstaterat vilken dag jag ska till huvudstaden och n\u00e4r jag ska hem, s\u00e5 vyerna och lugnet p\u00e5 holmen var en v\u00e4lkomnade \u00f6verraskning. <\/p>\n

L\u00e4s Natalies kursdagbok >>><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-126","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-reflektioner"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/126","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=126"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/126\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":712,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/126\/revisions\/712"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=126"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=126"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kurssite.goteborgnu.se\/hanaholmen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=126"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}