Måndag 15 maj
Dagen inleddes med frukostbuffé i restaurangen, en ledtråd till det genomgående temat för det här inlägget – maten. Förmiddagens introduktion till kursen var en behaglig mjukstart inför de kommande dagarnas intensiva arbete. Vi fick lära känna varandra lite och därefter var det dags för lunch, en stadig buffé med riktigt bra alternativ för specialkost.
Dagens föreläsningar gav nya perspektiv och det blev tydligt för mig hur lite jag kan om just energifrågan jämfört med klimat-dito, ännu en anledning till att jag behöver den här kursen. Ämnet känns viktigt och i allra högsta grad relevant, och att dessutom få inblick i frågan ur två länders perspektiv är extra lärorikt. Det ska bli spännande att verkligen få sätta sig in i ett ämne från ruta ett och förhoppningsvis vara några steg längre fram i slutet av den här kursen.
Efter fika (det fanns veganska bakverk och inga trista raw-bars så långt ögat kunde nå utan) och en till föreläsning bjöds det på trerättersmiddag av betydligt högre klass än jag på långa vägar förväntat mig. Om detta är vad som väntar från restaurangen under de kommande dagarna kan jag inte kalla det annat än makalös lyx. Och saunabesök med bad på kvällen var inte alls fel ens för en ovan bastubadare som jag.
Tisdag 16 maj
Förmiddagens två föreläsningar om vindkraft och den gröna omställningen i samhället satte fokus på de många möjligheter och utmaningar vi står inför om vi ska minska vår klimatpåverkan med hjälp av tekniska innovationer. I många fall är det en ekonomisk fråga – lösningarna är kostsamma och rika länder har dessutom råd att förflytta sin produktion till andra länder och därmed hålla nere sina ”egna” utsläpp. För att inte tala om de orättvisor som kan uppstå om klimatfrågan inte betraktas som en gemensam och global utmaning utan som något varje land måste tackla på egen hand.
På eftermiddagen gjorde vi ett studiebesök på VTT, Teknologiska forskningscentralen, där de arbetar med att utveckla industriella användningsområden för vätgas. Ämnet var så gott som obekant för mig, och därför var det tacksamt att kunna ställa frågor direkt på plats och få se vätgasanläggningarna och processerna på riktigt, även om jag inte direkt förstod allt…
Precis som igår bjöds vi på riktigt fin lunch och middag, med omsorgsfullt ihopsatta små rätter och fin dessert. Varje tallrik en glädjande överraskning.
Onsdag 17 maj
Vi ägnade förmiddagen åt att planera vårt arbete och börja skriva på artikeln. Framåt lunch hade vi fått ihop ett skal till texten och på eftermiddagen passade vi på att turista lite i stan eftersom mycket antagligen är stängt imorgon (kristi himmelsfärd). Vi vandrade omkring i stan, besökte lite olika butiker och tittade in i Johanneskyrkan. En av sevärdheterna var adressen till Tove Janssons ateljé och bostad, vilket var fint även om jag inte riktigt kände historiens vingslag sådär som jag förväntade mig – kanske stannade vi inte upp ordentligt för att ta in det… Vi besökte även Nordens största (?) bokhandel, ett konstmuseum och ett Fazer café, som trots sitt kedjemässiga yttre hade ett förvånansvärt gediget utbud, till och med veganskt!
Vi kom tillbaka från stan lagom till middagen som imponerade som vanligt. Resten av kvällen tillbringade vi på rummet i lugn och ro, och skrev ett varsitt vykort som vi köpte i stan. Nästa uppdrag får bli att hitta en postlåda någon dag här framöver.
Torsdag 18 maj
Större delen av dagen ägnades åt att skriva klart artikeln. Grunden var så gott som klar sedan igår och vi hade därför gott om tid för att finslipa på formuleringar och experimentera med placeringen av våra illustrationer. Arbetet med artikeln har varit givande – det var ett tag sedan jag läste kemi på gymnasiet och det har varit roligt att få fördjupa sig tillräckligt mycket i ett ämne för att kunna förklara det på ett förhoppningsvis begripligt sätt. Innan jag kom hit hade jag ingen aning om att det var vätgas jag skulle ägna veckan åt. Det var ingenting jag hade någon vidare koll på sedan tidigare, och jag trodde nog att jag skulle arbeta mer med något som rör biologiska miljöer, djur- och växtliv. Vätgasen med dess möjligheter visade sig ett intressant ämne, och jag har helt klart lärt mig mycket mer om det på bara några dagar än jag antagligen hade gjort på egen hand under flera år.
Den sista middagen fick återigen höga poäng, i synnerhet desserten – veckans fjärde sorbet kompletterades nämligen med en trevlig liten chokladbrownie som rentav smälte i munnen. Efter middagen blev det återigen en tur in till stan, där vi promenerade runt i det fotovänliga kvällsljuset. Ovanför Senatstorget stod Domkyrkan i sin fulla prakt, en storslagen syn mot den svagt gyllene himlen. Den mäktiga trappan reste sig framför oss nästan som en mur, och där när vi blickade ut över hustaken där uppifrån kändes det som om vi stod högst upp i hela stan. Vi gick vidare ut mot Skatudden, där det nästan spegelblanka vattnet reflekterade ljuset från båtarnas ljusslingor och restaurangernas belysning. Domkyrkans tegelröda tvilling Uspenskijkatedralen var även den en imponerande syn, men kanske fastnade min uppmärksamhet något mer vid de hundratals hänglåsen som satt fastlåsta i räcket på bron nedanför. Lite klyschigt, men inte kunde jag värja mig mot det.
Dagen blev lång men jag vill ändå inte sova, för det skulle låta veckan gå en dag närmare sitt slut. Jag är inte redo att lämna den här lyxiga tillvaron riktigt än…
Fredag 19 maj
Imorse vaknade jag med en känsla av vemod. Kursen närmar sig sitt slut och det har varit så fint att få vara här. Att sammanfatta veckan kortfattat är svårt, men om jag försöker vill jag betona det goda sällskapet och den goda maten. Jag har lärt mig en hel del om energijournalistik, och det har varit givande att få läsa de andras texter, som tillsammans täcker flera ämnesområden. Samarbetet med studenter från andra universitet och andra städer har varit berikande i form av nya perspektiv på såväl journalistik som livet i stort. Därmed har jag utöver kursen lärt mig en hel del om Finland och finsk kultur – framför allt har jag samlat på mig många boktips – och fått möjligheten att bekanta mig med Helsingfors, som för det mesta bjudit på vackert majväder.
Med de orden lämnar jag Hanaholmen för den här gången. Det blir många nya intryck att smälta i hytten på färjan tillbaka. Stort tack!